...

Arboga

2012-01-31T23:05:00.002+01:00

http://bblat.se/nyheter/arboga/1.1526842-dodsfall-i-arboga-troligen-inte-mord

Intressant om motivation och engagemang

2012-01-30T12:02:00.003+01:00

Jag är ingen stor vän av Paulus

2012-01-28T13:14:00.000+01:00

...men han hade sina ljusa stunder. Kärlekens lov t.ex. är ju ett mästerverk, men även denna bibelvers känns högaktuell:

Allt är tillåtet, men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet, men allt bygger inte upp. Ingen skall söka sitt eget bästa, utan var och en den andres. 1 Kor.10:23,24

Över huvud taget finns det i Bibeln och i mängder av andra religiösa verk antar jag, gott om eviga sanningar. Tidlösa som de är kan de appliceras på vilket samhälle som helst, men...de kan också tolkas lite hur som helst också och ska man t.ex. jämföra med Hammurabis lagar där varje förseelse var preciserad, så kan man nog se kristendomen som en ramlag..och ramlagar är alltid en fråga om en bedömare och en tolkare. Den egna moralen och etiken blir till rättesnöre för den andre och den andres "bästa".

Att diskutera etik idag går nästan inte. Det kollektivt etiska har upphört att finnas och det är individen själv som ska avgöra vad moral betyder för den, ungefär som det är upp till var och en att välja pensionsfonder och hoppas på att man valt rätt.

Jag lyssnade på det där programmet som jag länkade till i förra veckan angående det multikulturella samhället och insåg att utan kollektiv finns det inget samhälle att "hålla samman" - vi är som akvariefiskar som kastats ut ur akvariet och nu befinner oss i ett stort hav som vi inte är anpassade för. Ett gränslöst men också skrämmande hav och jag kan inte låta bli att undra över om den lilla akvariefisken möjligen en gång tänkte på friheten, längtade efter den, uppnådde den..och nu med facit i hand kanske förbannar sin dröm?

Vi lever en dröm idag - den dröm som många av våra föregångare kämpade för skulle bli verklighet, men är vi tacksamma? Hade de varit tacksamma? Och hade de uppskattat att så många längtar sig tillbaka till en tid då valen var färre och det var lättare att veta vad som var "rätt" utifrån alla de tusentals skrivna och oskrivna regler som då fanns och som var den tidens villkor för att vara "socialt kompetent"?

Jag tror att vi står inför en ny regelsamling och att åtminstone västvärlden md nödvändighet måste göra sig kvitt sitt religiösa förflutna för att på allvar kunna ta upp kampen mot medeltida ideer, både de inifrån kommande (Som t.ex. nationalismen) som de utifrån kommande (T.ex. islam), för jag är ärligt talat lite orolig för vad som hände i kölvattnet på diverse demokratiseringsprocesser i mellanöstern. Vart tar de forna förtryckarna vägen? Hur många av dem söker asyl i väst och vilken koll har man på dem?

I radioprogrammet tog en av de deltagande (Irakiska tror jag) upp att många av de unga flickor som söker hjälp från sin "hederskulturfamilj" sänds tillbaka rätt in i odjurets käftar av "snälla" socialsekreterare, som har lärt sig att respektera andra kulturer...

För att sammanfatta...man kan inte inom ett land ha två måttstockar, en för den inhemska befolkningen och en för de som kommer hit. Ska man betrakta och bedöma "infödingarna" som individer, som självständiga och egenansvariga, så kan man inte betrakta alla övriga som kollektiv eller delar av kollektiv, även om de ser sig själva så, utan man måste til slut ta ställning till precis det som programmet handlade om: Var går gränsen för det vi kan acceptera av olikheter och var går gränsen för krav på anpassning?

Det finns roliga norrmän också

2012-01-24T08:12:00.002+01:00

http://www.herregud.com/

M/K Heland

2012-01-23T23:01:00.000+01:00

En intressant bildsom även finns i www:s album hittade jag här: http://shetlopedia.com/The_Shetland_Bus_Boats

Båten användes av den norska motståndsrörelsen under kriget och om det kan man läsa mer här: http://no.wikipedia.org/wiki/Karl_Johan_Aars%C3%A6ther

Jag tror att WWW har en viss fascination för andra världskriget av någon anledning.

Mycket knepigt folk i Ålesund...

2012-01-23T01:32:00.002+01:00

Fattar bara inte att konspirationsteoretikerna missat att även "Fjordman" var därifrån....alltså Breiviks förebild...

http://stavrum.nettavisen.no/?p=3289

Filosofiska rummet: Den andre i mångkulturen

2012-01-22T18:06:00.000+01:00

Kom in i programmet på slutet men det verkade intressant.

Under senare tid har flera Europeiska ledare uttryckt sin skepsis mot ett samhälle byggt på multikulturalism. Sarkozy, Merkel och Cameron menar att multikulturalismen är misslyckad. Så hur ska vi förhålla oss till varandra i ett samhälle där flera kulturer lever sida vid sida? Var går gränsen för tolerans och var går gränsen för krav på anpassning? Ska minoritetskulturer ha särskilda rättigheter att få leva enligt traditioner och religiösa påbud? Eller ska alla betraktas som individer i en medborgargemenskap, underställda samma lagar, skyldigheter och rättigheter, oavsett kulturella tillhörighet?

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=793&artikel=4869700

Återigen

2012-01-22T14:12:00.000+01:00

...en man har precis förlorat sitt barn och innan någon vet vad som hänt, så hängs han ut som mördare på flashback och folk gottar sig i olika teorier om hur detta eventuella mord utfördes.

Är det rimligt? Har man rätt att göra så? Har man ett eget moraliskt ansvar för det man sprider på nätet? Eller resonerar man som en del mobbare på lågstadiet att "Alla andra slår ju på honom, det är inte bara jag, så varför ska just jag vara snäll?"

Måste tryggheten i att vara anonym innebära att man avsäger sig allt mänskligt ansvar, all möjlig medkänsla och allt vad därtill hör?

Jag tänker på Kitty Genovese jag, hon som blev mördad utanför sitt hem och även om beskrivningen av hur precis alla grannar bara stod och tittade på visat sig vara grovt överdriven, så borde varenda människa läsa på om det http://sv.wikipedia.org/wiki/Kitty_Genovese

Det här handlar om mycket mycket mer än om en tråd på flashback.

Hoppla

2012-01-22T13:14:00.000+01:00

Nu har jag plöstligt blivit en del av en ny konspiration: https://www.flashback.org/sp35261144

Snabbt går det, men jag kan väl få andas ut mellan trådarna i alla fall?

Skämt åsido. De är intressant att se hur hårt människor håller i sina trosföreställningar och hur rädda de är att bli av med dem även om "tron" bara är några dagar gammal. Kritiskt tänkande är inte lika poppis av någon anledning.

Människor är inga leksaker och deras tragedier ska inte användas till sådant här - är det väldigt svårt att ta in?

Det är bra att vara openminded

2012-01-22T02:50:00.004+01:00

...men inte så openminded att hjärnan trillar ut - god natt.

Mystiskt är det inte

2012-01-22T00:34:00.000+01:00

Med de små små efterforskningar jag gjort på nätet så är alla de där kopplingarna mellan olika människor då det gäller Guseck, Aaasen, Molvaer m.fl inte alls konstiga - släkt och ingifta är vad det handlar om. Sula är en liten ort precis som Brattvåg - så klart alla känner alla.

Aasen är en familj med gamla anor och en av dem var faktiskt den som uppfann nynorskan, Ivar Aasen, även han född på gården Aasen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ivar_Aasen

Hyggligt många heter dessutom Aasen-Molvaer i efternamn, så man behöver inte precis leta efter samband och tyda koder...

Ännu en vansinnestråd på flashback!

2012-01-21T23:57:00.000+01:00

Att skapa en tråd om två döda människor där det ena är ett litet barn och där man misstänker mord kan väl vara ok, men nog borde någon moderator engagera sig nu när det är så att man inte alls är säker på att det handlar om mord längre? Folk som kanske befinner sig i djup sorg hängs ut som möjliga mördare och den ena foliehatten efter den andra öser på med teorier som tom den i tråden så omtalade Nostradamus hade kunnat bli grön av avund för, det talas om faderskapstester som borde göras på det döda barnet, man letar släktdrag mellan barnet och andra män än den som sägs vara fadern, man "ser" tecken på alkoholskador hos barnet genom att studera foton o.s.v.

SKÄRPNING FÖR HELVETE!!!

Och så avgick Juholt till slut.

2012-01-21T15:15:00.002+01:00

15:00 21/1 - 2012

Juholts presskonferens

2012-01-21T14:36:00.000+01:00

14:50 TV2

Galenskap X 2

2012-01-21T13:23:00.001+01:00

Blir helt matt nu när jag tittar in i den där tråden om de döda i Arboga. Det känns som om alla konspirationsteoretiker i världen samlats där. Någon skriver en kommentar någonstans och genast blir det en sanning som upprepas någon annanstans. Därför älskar jag sådana här inlägg i slika trådar: https://www.flashback.org/sp35245628

En kvinna och ett barn har dött och det är faktiskt allt man vet. Konspirationsteorier kan vara hur kul som helst, men om man inte om och om igen går tillbaka till den magra grunden ur vilka de fick näring så kan man verkligen hamna precis var som helst och om grunden till stor del består av utsagor från en redan konstaterad galning, så bör man ju akta sig.

Ingen vet ju ens om den galne www är synonym med den verklige www!

Ett helt underbart clip!

2012-01-21T12:31:00.002+01:00

http://www.youtube.com/watch?v=jk6ILZAaAMI&lc=AmdXQfLxNE-TGDGjnJ7Ha1NVecBM13355UdmQRl9nHk&context=C3bae65cADOEgsToPDskIkj15vc16PZN3AHkWM8UlZ

Fy för att vara "framstående"!

2012-01-21T09:53:00.003+01:00

Hade en diskussion med min tandläkare för ett tag sedan angående den där internatskolan Lundsberg och det märkliga var att trots att han egentligen tyckte illa om sådana där skolor så var det ändå vägen till "framgång" att vara elev där och han tycktes inte alls förstå att själva framgångsbegreppet också var något som kunde definieras på mer än ett sätt och att det inte nödvändigtvis måste betyda "makt och pengar".

Efter att jag hade gått igenom det reningsbad som kallas "skuldsanering" så fick ord som "tillräckligt" en ny betydelse för mig. Att ha nog med pengar för att kunna betala räkningarna varje månad, samt gärna ha lite över - det var vad jag drömde om under ca sju år och jag är fortfarande tacksam mot samhället för att jag fick den chansen, men att sträva efter mer - det har aldrig slagit mig efter det.

Ett enda tvång lever jag med - att gå till jobbet i " varje dag - i övrigt har jag inga "måsten - och jag kan ärligt talat inte förstå att någon byter ut den friheten för att tävla och kämpa, slita och svettas för att äga saker eller för att "vara någon" i andras ögon.

Ta Juholt nu t.ex. Vilket lidande måste det inte vara att nå den där höga positionen och sedan puttas ner ifrån den? Hur mycket har han inte investerat av blod svett och tårar för att nu till slut skymfas offentligt? Inte kan han med facit i hand anse att det var värt mödan? För...det handlar ju inte bara om att skaffa sig en position - man måste ju därefter slita hund för att behålla den också och hur många exempel finns det inte på folk som lyckats med det första för att sedan förlora allt? T.o.m livet ibland då nesan varit för svår - tänker t.ex. på den där gotlandsdirektören för några år sedan som toog livet av sig efter att man hade upptäckt en massa oegentligheter.

Är det verkligen värt det?

Sedan tycker jag att det är så knepigt då man skriver i media att det här avhoppet var ett resultat av en överenskommelse under VU-mötet, d.v.s. att Juholt skulle avgå mot att VU uttalade sitt fortsatta förtroende för honom? Vilken är källan? För det kan ju inte ha varit tanken att det skulle läcka ut om man nu hade bestämt sig för att låta Juholt behålla ansiktet och avgå på egen begäran? Det är så fult. Gubben kunde väl ha fått lämna med lite stil istället för att bli ytterligare förlöjligad?

Jag kan förstå skadeglädje då den är personlig, men jag kan inte förstå den offentliga skadeglädjen - jag kan bara inte! Hängningar på torget som folknöje och som ett sätt att för en stund dämpa massans egna frustrationer - det känns så primitivt.

Undrar hur pass säker den här "källan" är?

2012-01-21T00:02:00.000+01:00

http://www.expressen.se/nyheter/1.2685747/kalla-hakan-juholt-planerar-sin-avgang

Låter ju väldigt knepigt efter vad VU gått ut med idag, men det kanske ser bättre ut om partiledaren själv tar sin Mats ur skolan?

Lite intressant om Ålesund

2012-01-20T23:21:00.002+01:00

Det verkar vara en högkyrklig miljö om man ska tro denne bloggare:

http://www.verdidebatt.no/debatt/cat12/subcat42/thread78894/ och det verkar inte som om Elin Dalsegg heller passade in riktigt. Hon nämns i en kommentar på sidan som någon som fört "antikristen polemik" i Sunnmörsposten och det bloggaren skriver om påminner mig om min fars berättelser från det schartauanska Bohuslän där han växte upp på en vindpinad ö. Säkert ett ställe varifrån unga människor flyr så fort de kan...efter att ha blivit utstötta under ett antal år om de vägrat rätta in sig i ledet.

Apropå

2012-01-20T22:23:00.000+01:00

https://www.flashback.org/sp35237497

Det finns en del på nätet om Jin och Elin bl.a denna sida som är skriven av Jins adoptivfar: http://www.dirnes.net/jin_main.htm

Och att 33- eller 34-åringen skulle vara synonym med WWW har vi bara WWW:s ord på som sagt...

Wildis tycks för närvarande vara den enda i tråden som inte inhalerat WWW:s cyklongift...

Orättvisa beskyllningar är fruktansvärda...

2012-01-15T18:02:00.002+01:00

...men Gud bevare oss för de rättvisa...

De orden uttalades på en föreläsning jag var på en gång och jag har aldrig glömt dem!
Aproå det här med skuld och skuldkänslor alltså.

Folk misslyckas ständigt med saker och ting - som föräldrar, på jobbet, i relationer och det normala initialt brukar vara att man lägger skulden utanför sig själv. Någon annan gjorde - det blev så...och jag har träffat på hyfsat många människor som gör samma misstag om och om igen och trots att den enda gemensamma faktorn är just de själva så lyckas de ändå ständigt trolla bort det: Det var myndighetens fel, exets, grannens o.s.v.

Aldrig någonsin snuddar de ens vid tanken, att det kanske handlar om vad de själva gjorde och inte gjorde och sådana människor skapar en pseudovärld, där de tror att andra inte heller ser deras skuld och medverkan...och då andra gör just det eller börjar ifrågasätta, så skakas denna pseudovärld i grunden.

"Att stå för sina fel" är något som blivit omodernt och om någon gör det, så provocerar det igång de som har mest att dölja och de hamnar i en underlig kombination av anfall och försvar där de dels måste trycka självtvivlen (Som ju självklart finns där om än inkapslade) så långt tillbaka de kan, samtidigt som att de utåt måste moralisera eller fördöma den andra, för att visa omvärlden att "jag är minsann inte sådan". Något som de som inte har något att dölja sällan har något intresse eller behov av...

Att ta itu med den egna ofullkomligheten är inget annat än ett gediget sorgearbete och man måste få ta det i sin egen takt. Jag hörde t.ex. en gång psykolog säga att "Jo men första gångerna måste man ju låtsas som att man tror på dem och spela med, för annars kanske de inte återvänder..."

Människor med skuldkänslor är ömtåliga och vill man hjälpa dem, så gör man det inte genom att komma med pekpinnar! Ge dem tid att laborera med sina egna känslor och tankar och låt dem själv känna att de kommer till insikt på egen hand.

Det jag inte gillar riktigt

2012-01-15T13:36:00.003+01:00

...det är att se hur andra bloggare frossar i AW:s misslyckande som om hon på något sätt var unik i det där att inte kunna leva som hon lär. Och jag kan mycket väl tänka mig hur bittert allt detta faktiskt måste vara för henne, så man behöver inte lägga lök på laxen. Det kommer att ta lång tid för AW att smälta det här och att bearbeta det och det hon skriver fortsättningsvis - om hon skriver...om barnuppfostran, kommer att falla platt till marken och antagligen förlöjligas.

Mödrar är inga heliga kor och vi gör så många misstag på vägen och ur den aspekten är Felicias bok intressant, men gör det inte till bara en debatt om AW! Vi är många som sitter i samma båt som henne och jag skulle kunna tänka mig att en del som delar båt med oss tillhör de som gapar mest nu!

Höj nivån - ta diskussionen om hur utlämnade barn kan vara till en enda människa under så lång och betydelsefull tid i livet, att barnet blir för evigt präglat eller åtminstone får ett rent helvete att slå sig fri och så småningom se med egna ögon på det som var och det som är.

Ta diskussionen om hur vidrigt svårt det är för en ensamstående förälder att inte snacka skit om den andre inför barnen, då man känner sig både sviken och förrådd av den (Speciellt om man inte har några andra att tala med), eller åtminstone vill slå fast för barnet att "Jag är i alla fall den som funnits här hela tiden, glöm inte det heller närt du ska göra din sammanfattning och recension av mig". Man gör så många fel, men varför tror någon att man INTE skulle göra det? Blir man bättre, mer moralisk, godare så fort man fött ett barn? Och vilka är det som vill intala andra det? Som tror att det finns en färdig mall, som det bara är att följa och som man sedan kan använda för att döma de som inte fixade det?

Mer än människor är vi inte!

http://www.svd.se/kultur/en-offentlig-barndom_6754933.svd

En intervju som berör

2012-01-15T12:41:00.000+01:00

Jag fick faktiskt ont i magen då jag läste den. Jag förstod inte först varför Felicia skrivit boken om sin mor, annat som en ren hämnd, men den verkar vara lika mycket ett försvar för de som AW själv hängt ut - bl.a Felicias pappa och den trycker på en öm punkt hos mig - den ensamstående mammans självpåtagna rätt att beskriva andra människor för barnen utifrån hennes egna upplevelser:

http://www.svd.se/kultur/en-offentlig-barndom_6754933.svd

Apropå skvaller och rykten

2012-01-15T12:00:00.001+01:00

...och den roll en blogg kan spela för nyhetsrapporteringen:

http://www.expressen.se/nyheter/1.2679900/innebandygatan-vacker-nya-fragor

En bloggare alltså som känner någon som påstår något och PANG så vet alla vad som hänt...idrott, föräldrars prestationskrav plus alla andra historier under senaste året om övergepp inom idrottsrörelsen...fåran som man ska trampa på i är redan uppharvad...

Media och källgranskning alltså...

Man kan tycka mycket om skvallerforumet flashback men inte är gammelmedia så mycket bättre. Och gammelmedia har resurserna/borde ha dem att undersöka närmare men det skiter man i så länge man kan sälja ytterligare lösnummer.

Det är en av anledningarna till att jag mycket sällan hakar på någon "nyhet" som media presenterar och jag kan ärligt talat inte förstå alla bloggare som nöjer sig med att bara omtolka medias uppgifter. Media skrapar på ytan för att snabbt kunna leverera och snabbt kunna dra in förtjänst på det levererade - folk som bloggar borde istället skriva om det som inte media anser mödan värt att lägga tid på - det viktiga, det som berör oss alla, istället för det som bara vädjar till våra lägsta instinkter.

"Folk" kan göra vad som helst

2012-01-15T11:43:00.002+01:00

...och ibland kommer jag på både mig själv och andra med att säga/skriva att "Hur kan dom?" trots att jag/vi borde veta bättre.

Människan är kapabel till allt möjligt gott, men också till allt möjligt ont och t.o.m begreppen "ont" och "gott" kan ju tolkas lite hur som helst och beroende på situation, bakgrund o.s.v.

Jag tror ändå att man kan se en hel del av våra lagar från Hammurabis lagar och framåt som essensen av vad mänskligheten uppfattar som gott och ont, även om de uppdaterats och korrigerats genom samhällenas utveckling, staters uppkomst, den tekniska utvecklingen...

Få skulle säga ja och amen till att det är ok att mörda bara för att man råkar känna för det t.ex.

Det är när man kommer ner till detaljerna som det blir problematiskt. Är det ok att t.ex. hänga ut någon på nätet som man är hundra på har skadat en själv, efter det att man upptäckt att man inte kan få rätt via någon domstol? Hur ser t.ex. nödvärnsrätten ut på nätet? Om någon jävlas med mig - vem kan då anklaga mig för att ge igen? Och vem kan kräva av mig att "Inte bry mig, inte svara med samma mynt..."

Allt är bara en fråga om psykologi känner jag ibland...

Ett litet tillägg

2012-01-15T11:08:00.000+01:00

Min teori om varför Folåsatråden startades ska inte ses som en ny uthängning av t.ex Catta utan det är en annan förklaring till hur drev kan startas. Har någon sagt A så kan den känna det moraliska trycket att också säga B. Har man i ett läge visat sin sympati för någon så kan det vara svårt att dra tillbaka den i ett senare läge - man har blivit uppbunden.

Rädsla är inget dåligt skäl heller. Om man under "sympati-perioden" lämnat en massa information om sig själv och blivit lite intim, så riskerar man ju att drabbas själv om man plötsligt byter sida.

Jag har inte tänkt i de banorna innan - jag har mest tänkt att dreven består av människor som i grunden tycker och tänker lika, men så behöver det ju faktiskt inte vara. Folk kan bli hotade att hänga på precis som en del barn som egentligen inte är några mobbare och som egentligen tycker mobbing är fel, ändå kan bidra till mobbingen för att inte själva drabbas.

Kom osökt att tänka på en lek jag brukar leka med "mina" barn. Den heter "Hövdingen" och den går ut på att man har en ledare som startar en rörelse (Typ stampar med foten) och så ska alla de övriga i ringen snabbt ta efter, kvickt byta rörelse när "Hövdingen" byter rörelse. Sedan tar man in ett barn som inte vet vem hövdingen är och som alltså ska försöka lista ut vem...och det är inte helt lätt.

Det är ledaren som man måste försöka hitta i alla de här konstellationerna: Vem/vilka gömmer sig bakom andra och skjuter andra framför sig?

En liten dementi

2012-01-15T10:57:00.000+01:00

När jag skrev om allmänt resp. enskilt åtal så tog jag inte med i beräkningen den nya stalkinglagen (Vilket humor noterat) och följande artikel rättar till begreppen något: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/stalkning-kan-ge-fyra-ars-fangelse_6508916.svd

Eftersom "Olaga förföljelse" nu är ett brott som lyder under allmänt åtal, så är det alltså inte längre något som polis kan avfärda men...hur kommer detta att fungera i praktiken? Det mesta av den förföljelse som sker på nätet är ju anonym - d.v.s. du kan inte peka ut vem förövaren är och...om det är en grupp som förföljer enstaka människor - kan man då slå ihop de olika brotten för att kunna se det som en serie av brott (Det som utgör brottet "Olaga förföljelse")?

Ett svar till "humor"

2012-01-15T10:43:00.002+01:00

Humor funderar över varför tråden på flashback startades och jag kan bara ge min teori här:

Vad jag TROR är att det DN skrev på Cattasbubbla (Inlägget som togs bort) är sant. När hon inte tillät honom att lägga ut sin skit på hennes blogg, så startade han tråden istället - möjligen kan han ju ha blivit uppmanad till att göra just det också och det kan ju förklara det stöd han senare fått av Catta och hennes vänner pewpew och KiaW.

Han var ju rejält aggressiv där på Cattasbubbla och hon kan ju ha känt sig lite hotad så tråden blev en kompromiss som hon kände sig ha ett ansvar för - hon kunde ju inte låta det ligga på bloggen för då hade hon ju riskerat att själv bli stämd.

Hon ville väl egentligen inte publicera det där brevet heller och så startade kusinbloggen istället så att brevet kunde läggas där istället (Och tas bort från Cattas)

Felet som jag anser att Catta gjorde från början - det var då hon här på min blogg skulle försvara "barnet" - det barn som alla vi andra utgick från var TN och knöt hymens band med denne. Det tror jag att hon haft anledning att ångra sedan - hon gick raka vägen in i odjurets grotta, allierade sig med det och sedan var hon fast.

Därför tror jag också at det är viktigt för de här damerna att tråden hålls igång - helt enkelt för att skydda sig själva. KiaW:s pm om att folk skulle akta sig för vad de skrev därför att de då kunde riskera något för Melinda, att man skulle akta sig för att reta upp TN o.s.v. pekar i den riktningen - de är själva rädda.

Men som sagt - det är bara min teori och mitt försök att få ihop det.

Ett vägande skäl till att inte bara umgås med folk som är väldigt lika en själv

2012-01-14T23:25:00.002+01:00

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article620178/Viktvaktarnas-golv-rasade.html

Domar i PUL-mål

2012-01-14T18:42:00.000+01:00

I ett par fall har man även beslutat att allvarliga kränkningar varit så allvarliga att man behandlat dem under allmänna åtal (Som jag skrev tidigare så tillhör det undantagen)

Artikeln är från 2002 men eftersom någon skrivit i en tråd på flashback att (Inte ordagrannt) "journalistisk frihet" samt yttrandefrihet alltid slår ut artikel 8 Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna så är det inte riktigt sant det heller - det talas t.ex. om proportionalitetsprincipen: Är det befogat att lägga ut alla uppgifter i t.ex. ett mål för att kunna belysa det, väcka opinion etc och som jag fattar Ramsbrodomen så kan man tänka sig att delar av en text kan vara brott mot PUL medan andra delar inte är det.

Några PUL-domar alltså: http://www.datainspektionen.se/Documents/magasindirekt/magasindirekt-02-02.pdf

Om ärekränkningsbrott

2012-01-14T14:08:00.000+01:00

De allra flesta brott faller under allmänt åtal. De enda undantagen är brott mot 5 kap brottsbalken det vill säga ärekränkningsbrotten som i allmänhet inte faller under allmänt åtal utan initiativet ligger istället hos den som anser sig förolämpad eller förtalad. (Wikipedia)

Och då gäller följande:

Ett enskilt åtal är ett juridiskt uttryck för åtal för brott, där talan väcks och förs av målsäganden eller annan med talerätt Åtal väcks genom skriftlig ansökan om stämning å den som skall tilltalas. Åtal skall anses väckt, då stämningsansökan inkom till tingsrätten.(Wikipedia)

Tänk om jag hade vetat det då jag själv polisanmälde för förtal och ofredande en gång i tiden! Tänk om någon enda polis hade kunnat upplysa mig direkt om hur meningslöst det var? Så mycket av frustrationer jag kunde ha sluppit. Man blir nästan lite förbannad då man inser att folk, precis som jag själv inte känner till detta, utan framhärdar i att lämna in anmälningar för att se dem läggas ned per omgående, utan att veta hur det faktiskt är! Det är ju så onödigt och varför skriver man inte mer om detta på ett sådant sätt att vem som helst kan fatta hur det ligger till?

Här har jag gått och varit råförbaskad på polis därför att de som jag tyckt inte tagit mig på allvar och så låg det aldrig på dem att göra det!

Ytterligare matnyttig information finns här: http://juridikbloggen.wordpress.com/2011/09/02/ansvar-for-kommentarer-mm-pa-hemsida-gastinlagg-av-jur-kand-benjamin-o-boman/

Och apropå det här med att förlora sina barn

2012-01-14T13:50:00.003+01:00

Det kan man göra på många sätt och inte bara via en vårdnadstvist eller ett omhändertagande. Själv är jag ju ett levande bevis på detta - jag har både förlorat ett barn rent fysiskt, han dog ifrån mig, och mentalt genom att relationen till mina andra barn är som den är och självklart är det smärtsamt, men det jag har märkt med mig själv är att till slut handlar det faktiskt bara om att veta att de har det bra, klarar sig en annan förutan och lever hyggligt normala liv. Som förälder behöver man faktiskt inte mer - det här var vad det gick ut på. Man skulle se till att de fick mat i magen, kläder på kroppen, inte skadade sig och så skulle man vaka över dem så pass att de fick chansen att leva ett eget liv. Det som föräldrar gjort genom alla tider, på olika vis och med olika metoder.

Självklart tar det tid att komma därhän att man kan tänka så. Man måste gråta floder innan man inser det meningslösa i att grubbla hur det kunde varit, eller vad man eventuellt skulle gjort istället för allt det man gjorde, men någonstans måste man förlika sig med det som faktiskt är och blev och också nöja sig med det.

Och också självklart nöja sig med sig själv och se att man trots allt gjorde så gott man kunde och visste, även om det inte räckte till för att någon annan skulle ge en cred för det.

Ett litet förtydligande

2012-01-14T12:40:00.000+01:00

Som gammal sociolog (Jajamen) så är en av mina utgångspunkter att man kan dra en del slutsatser om vad som händer på makronivå (Samhället) utifrån det man ser hända på mikronivå (Subgrupper i samhället) även om inte sambanden är absoluta. Därav mitt intresse för "exempel".

Och apropå motrörelser

2012-01-14T12:32:00.001+01:00

Bara den senaste veckan har ett antal nya facebook-grupper bildats som man säkert kan se som motrörelser till bl.a papprättsrörelsen och som sagt - det är inte oväntat - överlevarna t.ex. har inte på långa vägar varit så högljudda och utåtagerande som bl.a papparättarna utan man har haft tid att samla sig lite mer i det tysta och det jag är rädd för nu är det som bl.a Paolo Freire skrivit om i sin bok "Pedagogik för förtryckta" ang. motvåldet. Motvåldet menar han innebär alltid ett större våld än det ursprungliga - de som upplever sig slå från ett underläge, slår extra hårt.

Förtryck föder våld och våld föder förtryck och jag tror tyvärr inte at det bara har med de här nämnda rörelserna att göra bara utan att det är en samhällstrend. Situationen i Malmö t.ex. är ju ett bevis om något på vad inre spänningar kan ställa till med och jag tror inte att det kommer att stanna där.

Det är med andra ord inte självklart

2012-01-14T12:20:00.000+01:00

...att någon ska sympatisera med t.ex. Daddy och om folk INTE gör det så har de sina randiga skäl och rutiga åsikter till det, precis som de som sympatiserar med honom har sina och det är upp till var och en att redogöra för varför de, en och en tycker som de gör.

Jag har inga problem med det. Mina antipatier mot Daddy har ingenting med hans vårdnadstvist att göra och det handlar inte heller om politik. Det handlar knappast ens om Daddy utan jag avskyr folk som beter sig som Daddy gjort. Jag accepterar inte att bli uthängd och jag hänger heller inte själv någon förrän den har drabbat mig. Kan det verkligen vara svårt att förstå?

Jag accepterar heller inte ursäkterna som basuneras ut där det handlar om att alla ska "förstå" Daddy, hans problem o.s.v. Daddy betyder inte någonting för mig, jag känner mängder av människor som farit mer illa än honom på olika sätt och bara för att han är fena på att slå på trumma för sig själv, så betyder inte det att jag behöver känna någon speciell empati för honom.

Att det finns de som gör det har jag förstått, men..jag vet inte varför och det har heller aldrig förtydligats av någon enskild supporter och det är ju också lite intressant. Varför vågar t.ex. inte någon av supportarna och påhejarna att tala om att "Jag personligen har tagit ställning för Daddy p.g.a. att jag....har en liknande situation...har blivit anklagad för sexuella övergrepp..." el likn?

Varför försöker man gömma sina personliga motiv bakom en mur av argument där man försöker antyda att man minsann bara reagerar och agerar p.g.a. diverse upptäckta systemfel?

Vem köper det? När samtidigt ryktena florerar om att X har minsann själv blivit av med vårdnaden, Y har varit anmäld, Z försvarar sin man som blivit fälld/anklagad för att ha förgått sig mot barn...

Ni kanske kan skrämma folk till tystnad genom era uthängningar och övriga trakasserier, men ni kan ju inte få dem att tänka annorlunda utan det kommer att bildas motrörelser, folk kommer att slå tillbaka på olika vis, därför att det är så det alltid fungerat - när folk blir tillräckligt förbannade och uppretade - då försvinner rädslan ut via bakdörren.

Jag kan inte låta bli...

2012-01-14T11:14:00.000+01:00

....att fundera över vilka The Lucky syftar på här: https://www.flashback.org/sp35109592

Kardinalfelet de gör alla de där papparättarna (Och inte bara de utan i princip alla sammanslutningar) är att de tror att det finns något faktiskt iaktagbart, som gör att de har rätt i sina iakttagelser. Det är inte bara som de själva tycker, tänker känner utan det ÄR så...(För om det inte vore så skulle de inte tänka så).

Jag kan bara tala för mig själv och då måste jag säga att JAG bestämmer vem jag ser som offer respektive förövare och här har jag då kommit till en annan ståndpunkt än papparättarna - mycket mer än så är det inte.

Problemet är att en del tror att bara för att de ingår i en konstellation så blir deras respektive subjektiva uppfattningar om rätt och fel till objektiva sanningar ungefär som om det handlade om en marknadsundersökning (Nio av tio kaffedrickare föredrar Gevalia) - man gör statistik till sanning (Den som dricker Löfbergs kaffe är dum i huvudet, saknar smaklökar, har aldrig smakat Gevalia, ljuger, försöker föra andra bakom ljuset...)

"Vi är tjugo papparättare här och vi tycker alla att Ann Johansson är en psykopatisk feminist som vigt sitt liv åt att skada sköra människor...och konklusionen....tjugo är fler än en och alltså är Ann Johansson en psykopatisk feminist som vigt sitt liv åt att skada sköra människor..."

Begriper ni inte hur korkat det låter?

Mer om ADHD

2012-01-14T01:06:00.002+01:00

http://www.sbu.se/sv/Press/Arkiv/Pressmeddelande/ADHD/

Lyfter upp en kommentar av Mrs Magoo

2012-01-13T21:42:00.002+01:00

Ja det är nog mer så att det är skillnad på batikhäxor och batikhäxor, och hur man agerar oavsett politiska åsikter.

Patricia Tudor Sandahl har tagit upp just den tanken i boken "En fängslande verklighet".

Jag kan ha gemensamma värderingar med någon och vi kan tro att vi i praktiken därför kommer att bete oss ungefär likadant, men i verkligheten kan det istället vara så, att de uppträder mest lika som rent teoretiskt står långt ifrån varandra.

Ett eget exempel jag har på detta var då jag pluggade ekonomi och adb på komvux (1980 tror jag det var). Där fanns en kvinna som jag automatiskt tog avstånd ifrån - egentligen bara p.g.a. hennes busneljacka och helplisserade kjol och dyrbara vanor, men i mina ögon var det en "bracka" och jag själv...var en övervintrad hippie.

Hur som helst: En dag då hon satt där och skröt om swimmingpoolen de hade anlagt och det nya porslinet i 48 delar så fräste jag åt henne att sådant där var skit för mig, materialistisk skit och då...spände hon ögonen i mig och sade med is i rösten: "Du ska veta att då jag och min nuvarande man träffades så ägde vi bara en trasmatta och två pinnstolar!!! Det vi har idag är något vi skapat!!!"

Jag blev stum! För jag förstod hur mycket allt det där faktiskt betydde för henne även på ett djupare plan och jag fick också veta att hon en gång hade levt i riktig fattigdom...och...då blev det något annat. Vi blev mycket goda vänner efter det och jag miste bara ett tjog fördomar på köpet, som jag aldrig saknat särskilt mycket.

Jag tänker på henne (Och på en massa andra människor jag mött i livet) då jag lyssnar på den här:

När man tvår sina händer...

2012-01-13T19:44:00.002+01:00

Jag har ju tidigare skrivit i sammanhanget NKMR att något av det mest obehagliga med alltihop är att man faktiskt utnyttjar människor i utsatta lägen och ger dem kontraproduktiva råd; t.ex. att till varje pris vägra samarbeta med sociala myndigheter, då det kanske tvärtom vore det motsatta man skulle uppmana dem, för att de t.ex. inte på sikt ska få sina barn omhändertagna och hur man försätter människor i en dålig sits i en ännu sämre...och sedan...då allt brakar samman...tar sina händer ifrån dem eller som jag hellre vill uttrycka det...sviker dem.

I Anna-Karins artikel länkas det till en annan dito http://www.etc.se/nyhet/scum-utloser-hatvag-av-antifeminism och då jag läser vad Per Ström skriver om en av de som hyllat honom, alltså Medborgare X så kan jag inte låta bli att tänka på följande och jag tror inte att man behöver vara troende för att se parallellen:

Skillnaden mellan papparörelsen och papparättsrörelsen

2012-01-13T19:15:00.004+01:00

Anna-Karin har skrivit ännu en artikel nu som jag tycker är helt outstanding:

http://blogg.digenia.se/2012/01/13/papparattsrorelsen-och-papparorelsen-ska-inte-forvaxlas/

Hårdare tag mot näthat

2012-01-13T17:17:00.002+01:00

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oisincantwell/article14209411.ab

Kommentarsgranskning av

2012-01-13T17:10:00.001+01:00

Intressant och inte helt okontroversiell artikel angående ADHD-diagnosticering

2012-01-13T13:21:00.001+01:00

http://www.expressen.se/debatt/1.2678264/bokstavstrenden-ar-farlig-for-barn

samt från dagens medicin: http://www.dagensmedicin.se/Pages/PrintNewsArticle.aspx?printPageId=110824

På förekommen anledning

2012-01-13T10:50:00.001+01:00

...drar jag härmed streck för diskussionerna om Folåsatråden och Folåsaärendet i sin helhet. Det finns inget mer att gnaga av det där gamla benet så vill man fortsätta just den diskussionen så finns det bättre ställen för det.

Det kan låta diktatoriskt men jag har noterat hur folk försöker blåsa liv i tråden igen och eftersom jag inte kan se hur det skulle gagna CS så tänker jag inte bidra till det.

När det gäller Daddy så vet vi som drabbats av hans uthängningar hur det har varit och jag tror inte att han bryr sig ett skit så därför ser jag ingen större anledning till att älta det heller. Han beter sig som en gris och han gör det p.g.a. att han anser sig så oerhört drabbad att ingenting i världen är viktigare än hans känslor. Inget att lägga tid och kraft på heller alltså. Förbannad kan man vara men det leder ingen vart och som jag skrev innan - det är inget självändamål för mig att hänga ut folk. Gör jag det så hoppas jag ju på att de ska ta reson - märker jag att de inte är resonabla så kan jag använda mitt engagemang till något mer konstruktivt.

Ikväll ska jag lyfta upp en del av en kommentar som jag anser rymmer en möjlighet att diskutera en helt annan fråga, minst lika intressant den men över dagen har jag kommentarsgranskning på och jag vill att Mad World/humor funderar på det där att tänka till lite innan han skriver etthundra kommentarer. Troligen skulle det räcka med några få tror jag.

Och till humor, mad world

2012-01-13T01:21:00.001+01:00

Jag börjar bli satans irriterad på dig nu och enbart därför sätter jag på granskning nu på kommentarerna. Skärp till dig eller så komer jag att radera vartenda inlägg av dig. Du kan gå på mig till en viss gräns, men jag accepterar INTE att du ger dig på andra som skriver här på det sätt du gör - det är fullkomligt oprovocerat och ska du trolla får du göra det någon annanstans - det här är ta mig f-n inte flashback!

Godnatt och sov gott.

2012-01-13T00:16:00.002+01:00

En ordningsfråga

2012-01-12T23:47:00.001+01:00

Jag har inga problem med att folk gapar på varandra här, men jag accepterar inte att man drar in anhöriga. Sådana kommentarer kommer att raderas direkt! Ingen oskyldig människa ska hängas på den här bloggen i alla fall.

Den verkliga grunden till min avsky för NKMR

2012-01-12T21:46:00.003+01:00

...härrör från den korta tid som jag var medlem på deras forum 2006.

En av deras mest flitiga skribenter lusade ner hela forumet med sina betraktelser om hur soc kidnappat hans barn, hur fosterföräldrarna hjärntvättat dem - ja, ni vet...den vanliga storyn.

Men så en dag dök mannens dotter upp där på forumet och motsade allt det han påstått och jag fick också en del mejl från henne, som vittnade om en minst sagt miserabel barndom där fadern med jämna mellanrum slitit upp barnen ur deras sängar p.g.a. att han t.ex. hade fått för sig att det strövade runt beväpnade män runt deras hus. (Han var ganska vapenfixerad för övrigt också) och hennes mejl tillsammans med det han själv skrev, gav mig bilden av en ordentligt störd människa med en väl utvecklad paranoia.

Hur som helst - när dottern började säga emot fadern så tog det hus i helvete. Han var ju "medlemmen" och han skulle försvaras, vilket ledde till att då han istället började rikta sitt hat mot dottern, så hejade många på och när jag til slut bröt in och skrev att sättet han bar sig åt på kanske inte var det mest framgångsrika om han nu till äventyrs skulle vilja få kontakt med dottern som nu var vuxen så fick jag dels motta en hel del påhopp samt...ett mejl från ordföranden Ruby Harrold Claesson att jag minsann inte skulle "hoppa på" herr X. Och så blev både jag och dottern bannade från forumet.

Efter det har jag aldrig någonsin trott på deras bedyranden om att det är barnen man bryr sig om och det blir bara löjligt att höra dem skräna om "Barnkonventionen" och "De mänskliga rättigheterna". Allt det där är bara snicksnack och en täckmantel för helt andra saker!

Galningar finns det överallt

2012-01-12T18:53:00.001+01:00

Det verkar vara så nu att delar av överlevargruppen gjort gemensam sak med det där nätverket "Stoppa pedofilerna" och att läsa kommentarer som "Det är ju bara dömda pedofiler som finns på avpixlat - toppen av ett isberg" gör i alla fall mig helt beklämd.

Folkdomstolar upprättas lite varstans och aningar och misstankar blir till sanningar på fem sekunder. Den nya facebookgruppen heter: Visa pedofilers identitet , vi som vill skydda våra barn!

Man kan INTE påstå sig vara emot övergrepp utan att samtidigt vara emot ALLA övergrepp, säger man ja till det ena så säger man också ja till det andra och alla som "gillar" denna sida säger därmed också ja till pöbeldomstolar och lynchmobbar.

Folk får ta sig en funderare tycker jag. Antingen accepterar man rättssystemet som det är med fel och brister eller så är det fritt fram för vem som helst att göra vad som helst och låta ändamålet helga medlen, men då ska man också vara medveten om att man sagt ja till våldet, ja till trakasserier och förföljelse och om någon får sätta livet till i slutändan så har varenda en av dem som accepterat detta ett medansvar.

Uppdatering:

Precis då jag skrivit det där upptäckte jag att vår gode vän The Lucky gjort ett inlägg där jag plötsligt räknas in i "överlevarsekten" - lite småkomiskt tycker jag...https://www.flashback.org/sp35074683

Och ett svar till Daddy

2012-01-12T08:10:00.001+01:00

från en annan kommentator. Jag har inte tid att lägga till några egna funderingar på det nu, men jag återkommer ikväll: (Rubrik: Nätverket stoppa pedofilerna)

Du är ett skämt Daddy!

Du har ingen aning om vem Ahmenvafan är. Tro mig!
Du har blivit kontaktad av mina barns far med alla uppgifter om mig, mina barn och tom mina vänner.
Du har låtit kossan Mummy använda mitt ena barns ganska ovanliga namn i en av de sämsta hot jag någonsin sett.

Du har nämnt var jag bor och en av mina vänners namn och du är 100% säker på att en lämnad bitter man med år av psykiska trakasserier av mig är sanningsenlig.
Det du påstår om mig är så långt ifrån sanningen du kan komma. Jag är 3-barnsmamma, jobbar halvtid, studerar på universitetet på heltid, har pojkvän, hund och massor med vänner. Tom tycker jag att pappa är lika viktig som mamma. Därför skulle jag ALDRIG göra som mitt ex gör. Försöka ta barnen ifrån honom.

Det bittra exet hotar mig, mina barn mina gamla föräldrar och delar av min bekantskapskrets. Han trakasserar mig och mina kompisar på nätet. Han och hans särbo söker upp mig för att tala om att jag är bitter. Jag har lämnat idioten, jag sitter nöjd.

Du tror du vet och kan mer om en människa än vad de själva vet. Hur mycket hybris ryms i dig egentligen?
Varken han eller du bestämmer vad jag ska skriva eller ha för åsikt eller under vilket nick jag skriver fattar du det? Det borde du göra, du skriver ju under ett flertal andra nick på fb. Ska jag avslöja? Tror inte det.

Du skulle likt mitt bittra ex springa och gömma dig (Tro det eller ej exet gömmer sig i sin bil när jag lugnt och sansat ber att få prata m honom om våra barn)om du stod framför mig, en vacker dag. Du och mitt ex har givit ynkligheten ett ansikte!

Du ska ge fullkomligt fan i mina barn. Fattar du? Mina barn har inte ett skit med mina eller andras skriverier på nätet att göra. Väx för fan till dig och se att man inte hanterar barns som ägodelar. Varken mina eller dina barn har ansvar för vuxnas agerande.

Händer det mina barn någonting pga av deras fars/din uthängning av dem så kommer ni båda få stå till svars för det resten av era liv. Tro mig, det finns inget så farligt som en mamma som ser att de egna barnen är hotade.

Det enda jag ser när jag lyssnar/läser dig och mitt ex är bitterhet, oförmåga att ta ansvar och en jävla feghet där en ursäkt är skickad med armbågen och en ynklig förklaring om att det är de du utsett som mobbingoffer som får skylla sig själva. Hur gamla är ni egentligen?

Som sagt, Amenvafan vet du/ni ingenting om. Det gör jag, hxn liksom jag, skriver/gör precis vad hxn vill. Du kan vara lugn för att personen lever vidare och inte tar dina ynkliga hot på allvar.

Det är bara du som har ansvar för allt som du publicerat. Du kan inte gömma dig bakom andras agerande. Det är fegt och ovärdigt.

Du har uppenbarligen massor av agg mot AJ, WL, mig mfl. Hur vore det om du tog initiativ till den där fikan du pratar om? Vad det gäller mig så är du ingenting, därför kommer jag aldrig engagera mig i att arrangera fikan, men visst, fixa den i mina hemtrakter så kommer jag, du kommer bli mycket förvånad. Tro mig!

Du kan vara lugn för att du inte behöver be mig om ursäkt. Jag skiter, nämligen väldigt mycket i dina åsikter. Du är en nolla/zero/zipp/ingenting i min tillvaro.

Och som på beställning:

2012-01-12T08:03:00.001+01:00

Ett svar även från mrs magoo till madworld: (Rubriken: "Debatt om lynchmobb på flashback":)

Det handlar om att inte hänga ut folk på lösa rykten från en störd människa och att forumet ens har såna trådar är ju osmakligt i sig.

Nja vad ska man rätta sig efter? Flertalet domstolar eller expertis på området? Det är nog så att jag respekterar kunniga inom sitt område och en helhet säger sig vara rena rama lynchmobben på Mamman, och ja jag gör det som jag som människa anser vara korrekt här. Seger?

Vad fan pratar du om egentligen? Vi har ett demokratiskt samhälle där lagar stiftas för att följas och att ingen ska utsättas för några lynchmobbar utan bevisning.

Man sköter inte såna här ärenden på flashback som bara älskar att gotta sig i andras skit, och där snittåldern ligger på 20 år, och man inte är torr bakom öronen ännu.

En annan sak och det är att jag är allergisk mot lögner,och det är vad som uppenbarade sig enormt från ryktesspridarna inklusive TS.

Nej jag har inte hittat några lögner från mamman. Jag har försökt se på fallet utifrån det som bedömts, och väljer man att inte anse att så många olika personer och myndigheter i fallet har sett på det här med samma ögon, så börjar man konspirera vilket inte är något som ligger mig varmt om hjärtat om man inte har grunder för det, och det fanns det inte i fallet Filipstad direkt.

Den som förlorat mest är ändå flickan som har de sämsta rådgivarna och radikalfeminister med kommunistsyn och andra sektliknande organisationer som ödelägger flickans framtid

( Skrattade lite åt den sista meningen ang. det där med radikalfeminister med kommunistsyn - jag vet inte riktigt vilka de där är men jag tar av någon anledning åt mig;) )

I övrigt - ja, jag tror att vi som tagit ställning för CS gjort det på precis de simpla grunder som Mrs Magoo tar upp. Ingen av oss vet exakt vad som hänt i Nordmark. Vi vet inte graden av CS skuld, hon kan ha brustit i en mängd avseenden, gett sina barn tjuvnyp, gapat åt dem, betett sig illa, inte varit "good enough" men...de anklagelser som riktats mot henne har inte kunnat beläggas och det är vad det hela handlar om.

Sedan handlar ju inte nämnda tråd enbart om Nordmarksfallet utan är betydligt mer allmänintressant än så. Folk hängs ut till höger och vänster på de mest vaga grunder och som sagt - folk gottar sig i det utan att bry sig ett skit om vad detta lilla folknöje får för konsekvenser för den som drabbas. Mad world är bara ett nick - h*n riskerar ingenting och då kan man väl ta lätt på problemet kanske - har man själv och ens anhöriga drabbats av diverse hot IRL så är det där med lynchmobbar inte bara ett teoretiskt problem utan något högst påtagligt och fler och fler drabbas vilket på sikt kommer att tvinga fram en ny lagstiftning och i värsta fall kommer den att drabba just det som så många påstår sig vilja slå vakt om - nämligen yttrandefriheten. Lagstiftningen måste moderniseras och synkas med det som idag är möjligt att utsätta andra för, för det finns ingen logik i att jag om jag sätter upp lappar i portuppgången där jag påstår sakerom mina grannar kan bli fälld, samtidigt som jag helt ostraffat kan sprida samma uppgifter på nätet och då nå ut till tusen eller tiotusen eller miljoner fler!

Om lagar brukar man säga att så länge folk kan förstå dem och acceptera dem och se dem som rättvisa - så länge fungerar de och...när den synen förändras - då kommer nya lagar att pressas fram.

Lyfter upp en kommentar

2012-01-12T07:38:00.002+01:00

Madworld skrev:

Problemet är nog varken du eller Daddy eller andra som skriver av sig sina problem eller försöker skapa opinion.

Problemet är när folk läser saker utan att ställa sig dom fundamentala frågorna.

Varför vill någon att jag skall läsa det här. Vad är syftet från den som publicerar fakta eller lögner?

Hur vet jag att det som presenteras som fakta inte är lögn och vice versa?

Vem är det som lägger fram fakta? Vad gör min inställning till den personen med hur jag tolkar det jag läser?

Vad gör jag för kopplingar som är baserade på personliga upplevelser och vad gör jag för kopplingar som är "globala"?

Överkurs för foliehattar är; är någon del i texten skriven för att verka som något annat? Blir jag manipulerad bara av att läsa detta?

Magoo inbillar sig att alla skall ta det Magoo lägger ut som fakta, helt utan att kritiskt fundera på varför magoo väljer sida och driver den sidan som om det vore en tävling. Tro mig, det är jävligt svårt att inte välja sida och alla halkar dit delvis men man kan få partial credit för att försöka iaf... Jag förstår både TS, din och Magoos utgångspunkt och önskan. Tror dock inte någon av er kommer vinna. Det finns bara förlorare i ett sådant här race även om det är svårt att se när man springer i cirklar.

Att dessutom diskussionen på FlB är kapad gör inte saken bättre för någon sida även om vissa på just FlB verkar inbilla sig det. Det är inte ni i gruppen för inbördes som avgör vem som vann, det är dom som tittar in utifrån och bedömmer. Dom ni inte gillar och ser ner på. Allmänheten.

Jag blev omåttligt irriterad först då jag läste den där kommentaren. Ingen gillar att bli misstänkliggjord och ingen gillar när någon insinuerar att man har någon obskyr agenda, men samtidigt - det är precis så jag själv brukar resonera då jag känner mig utanför något och ser mig som åskådare till ett skeende.

Jag kände det så då jag befann mig i de s.k. vanvårdsdiskussionerna - jag kunde inte alls känna igen mig trots att jag också hade varit på barnhem. Jag tyckte bara alla gnällde och ältade det förflutna och jag anade att de gjorde det sneglandes på skadeståndet som alla också pratade om och det uttryckte jag också...till allas förtret...det kändes helt enkelt inte äkta och från hjärtat och så har jag reagerat då det gällt andra homgena grupper också där man haft ett enda specifikt syfte: Papparättare, NKMR-förespråkare, vissa feministiska konsatellationer, överlevargrupper o.s.v.

Så...jag kan egentligen inte säga så mycket om madworlds resonemang. Man ska vara kritisk och ifrågasättande och världen är full av lobbygrupper som vill vinna en över på sin sida.

Idag är jag inte lika rädd för det där som jag var tidigare. Jag har flera gånger gått på pumpen och litat på vad folk sagt och så efter ett tag har jag börjat känna ett krypande obehag, känt att någon har velat ha lite mer än ett skålpund kött av mig, jag har trängt bort känslorna ett tag...och sedan har jag avlägsnat mig själv.

Kanske handlar det ytterst om självtillit? Att våga chansa och samtidigt veta att det alltid finns en väg ut och att ingen i världen kan tvinga en att säga B bara för att man i ett svagt ögonblick sade A?

Klubben för inbörde beundran som madworld skriver: Ja, det är väl så att då man väl börjat sympatisera med någon så backar man upp den, men det viktigaste kanske ändå är varför man från början får de där sympatierna för någon. Under mina år på nätet så är det nog bara en handfull som jag känt sympati för, så jag tror inte att jag är särskilt lättflirtad eller lättmanipulerad och när sympati väl uppstått så har jag nästan alltid fått ngt slags IRL-kontakt med den personen, främst via mejl eller per telefon och på det viset får man ju veta lite mer om den andre, hur den tänker, känner o.s.v. och det ger en ju en chans att fortlöpande ta ställning till den andre.

T.ex. minns jag fortfarande då Bgb sa til mig att 1. Han trodde på vad jag sa (Vid ett tillfälle då jag inte direkt kunde bevisa sanningshalten i det jag yttrade) och 2. Skulle han komma på mig med en lögn så var det ok också men därefter skulle det inte finnas någon vänskap kvar.
Jag tog det på dödligt allvar. Bgb är viktig för mig. Han är en av de roligaste smartaste män jag känt någon gång och blotta tanken på att jag skulle kunna mista honom p.g.a. eget beteende gjorde mig vettskrämd.

Jag tror att jag skriver på nätet för att hitta vänner, andra som tycker ungefär som jag, som delar mina värderingar och som alltså får mig att känna mig som att jag är en del av ett sammanhang, en grupp, min flock eller hur man ska uttrycka det och syftet kommer nog faktiskt i andra hand.

Madworld skriver också om att "vinna" något i förhållande till Folåsa/Nordmarksfallet och visst finns det ett mått av prestige i det hela. "Bloggkriget" som en del talat om och som handlade om mig och Catta - ja, det existerade väl i viss mån. Jag hade en gång i tiden en ganska bra kontakt med Catta, såg henne som en sansad diplomatisk person (När jag själv var yvig och vildsint) och så följde jag hennes blogg och upplevde att hon blev mer och mer konform, mer och mer publikfriande och kanske, kanske fanns det ett mått av avundsjuka hos mig då jag upptäckte hur hon blev mer och mer populär, hur kommentarerna dröste in medan jag satt här på min ödsliga blogg och fick en kommentar i halvåret ungefär.

Men det var inte bara det. Jag började också fundera över varför jag själv bloggade. Jag märkte att om jag bara skrev om samma som tidningarna skrev om, alltså om nyheten för dagen och hade lite synpunkter på det samt länkade till artikeln i fråga så var det inte alls svårt att få läsare, men det var ju inte det jag ville!

Jag var hela tiden mer intresserad av det man INTE skrev om och så tog jag ställning för att skriva om det som intresserade mig på bekostnaden av publiken visserligen men med ett gott samvete, det man får då man är ärlig mot sig själv och jag ville inte följa media hack i häl, ville inte låta mig bli distraherad av dagssländenyheter, ville inte förfasa mig över sådant som någon annan bestämt att jag skulle förfasa mig över.

Mia-Pia Boethius bok "Någon som inte älskar oss håller på att förändra vårt land" blev en milstolpe för mig kan jag säga och den tog upp just det som madworld delvis tar upp (Och Lippman som jag skrivit om tidigare): Hur vi agerar på känsla och affekter snarare än efter förnuftet och hur media utnyttjar detta genom att ständigt förse oss med information som gör att vi bildligt talat går i taket. Än ska vi skratta, än ska vi gråta, än ska vi bli fly förbannade och vi kastas som projektiler mellan olika känslolägen, men det blir aldrig tyst och stilla omkring oss så att vi ges tid att reflektera och vi tar oss inte den tiden heller eftersom vi blivit tillvanda att snaska ny information hela tiden och oavbrutet som hungriga fågelungar.

Dom ni inte gillar och ser ner på. Allmänheten. skriver madworld vidare och det där är ett uttalande som går stick i stäv med det andra madworld skriver, åtminstone om man tycker att kritik mot andra också måste inrymma en viss självkritik. Madworld kan omöjligt veta vem eller vad jag eller andra "ser ner på" men det känns lite som att madworld ser ner på andra, på mig och på oss som skriver här genom det uttalandet. Där har madworld hamnat i sin egen fälla och i sin egen fördom och presenterar det som en sanning utan frågetecken och jag måste uttala den numer ganska slitna frasen: Bevis på det! Var finns föraktet för allmänheten? Och när föstes jag bort från den allmänheten? Eller Mrs Magoo? Eller någon annan?

Jag för min del gillar inte de ständiga påhoppen på Mrs Magoo. Hon får ta skit lite varstans, inte minst på FB och visst är hon intensiv men hon står åtminstone för något och hon har ställt upp på CS och levererat en massa fakta utöver det jag kunnat dela med mig av men vill man tro att hon suttit och manipulerat domar etc så är det väl upp till den resande - ingen kan tvinga någon att tro på någonting - jag kan bara ta ställning för vilka jag tror på och jag tror på Mrs Magoo eftersom inga av de uppgifter hon lagt fram dementerats av de som är närmast sörjande, nämligen CS med särbo och dom litar jag som sagt också på - det är ju grunden för mitt engagemang.

Jag tror så här: Man ska lita på folk till dess att de själva visar sig vara opålitliga och inte vara överdrivet misstänksam för har man ett normalt fungerande tänkande så upptäcker man att någon fejkar, bluffar o.s.v.

Alla har problem

2012-01-11T10:06:00.001+01:00

Daddy skriver om sin vårdnadstvist, en massa män kan säkert identifiera sig med honom. På andra sidor skriver kvinnor om stalkande ex och om kvinnomisshandel och det finns en marknad för det också. Sedan finns det en massa människor som aldrig skriver ett ord, men det innebär ju inte att de glider genom livet på en räkmacka och ska man göra någon uppdelning av mänskligheten så är det väl att en del ger luft för sitt missnöje och andra tiger och lider.

Vilket som är bäst vet inte jag. Man väljer väl det som passar ens eget kynne.

Jag tycker som bekant att rörelser som NKMR är ett jätteproblem - jag tror inte att jag delar den uppfattningen med så särskilt många, men som sagt - det är ett problem för mig, samtidigt som jag lätt kan se och inse att det finns betydligt värre saker i världen, men det är min hang-up. Jag inbillar mig inte att det är ett världsproblem och jag förväntar mig inte att alla ska dela min uppfattning om att det ens är ett problem och där kanske jag skiljer mig en aning från alla de som på allvar tror att de egna upplevda problemen är precis så stora som de känner det.

Man behöver få lite distans ibland, hitta fågelperspektivet och ska jag jämföra mina futtiga problem med en Colombiansk gruvarbetares så faller de lätt till marken och den jämförelsen måste jag alltså göra ibland.

Att ha ork och tid att reta upp sig på det ena och det andra är ett välfärdsproblem, låt oss inte glömma det.

Riktigt otäckt sammanträffande

2012-01-10T20:37:00.000+01:00

Igår skrev jag följande inlägg: http://levandeliv.blogspot.com/2012/01/natverket-stoppa-pedofilerna.html och idag kan man läsa följande artikel i Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oisincantwell/article14191514.ab

Att tala i egen sak

2012-01-10T19:08:00.001+01:00

Jag ser Daddys blogg och feliciasliv-sidan som två exempel på hur svårt det är att föra sin egen talan på ett sätt som väcker sympati i längden och jag kan också livligt leva mig in i den missräkning människor måste känna då de plötsligt inte får samma stöd som i början eller då frågorna börjar välla in - frågorna som faktiskt kräver mer objektiva svar än vad någon kan prestera som sitter mitt i smeten av känslor, halvsmälta tankar o.s.v.

Det funkar helt enkelt inte!

Jag kan inte låta bli att tänka på en god vän till min syster. För många år sedan förlorade hon man och två barn i en våldsam brand och som vanligt erbjöd diverse människor sitt stöd i sorgen men...sorgen gick inte över i en handvändning och...plötsligt började folk tröttna. Man ville inte känna den där olyckan för tätt inpå sig, man ansåg sig ha rätt att tycka att "men nu är det väl ändå dags att gå vidare" och det där förvandlades så småningom till ren irritation - återhållen först och därefter vidtog något som väl mest är att likna vid mobbing...hon stöttes ut bl.a på sin arbetsplats.

Vid en viss punkt så börjar omgivningen känna sig ockuperad om någon hela tiden framhäver sitt eget och då spelar det ingen större roll längre om man iofs kan förstå att den andre lider - man orkar helt enkelt inte med det.

Empati och medkänsla är inget vi har i sådant överflöd att vi kan gödsla med det. Man kan stötta för en tid men inte hela tiden och inte för alltid - så altruistiska är vi inte. Hur gärna vi än vill tro det.

Debatt om lynchmobb på flashback

2012-01-10T18:32:00.002+01:00

https://www.flashback.org/t1763975

Till Daddy från Anna-Karin Granberg

2012-01-10T17:37:00.001+01:00

Jag lägger i samförstånd med Anna-Karin ut det här eftersom diskussionen startat på denna blogg.
Jag instämmer i allt hon skriver och som jag nyss skrev till henne: Det är på tiden att du får höra vad redan identifierade människor tycker om dig, så att du inte om och om igen kan hänvisa till den anonyma "flashbacksmobben", för det där har du levt på länge nog!

Nu är vi två stycken, kvinnor dessutom, som valt att bemöta dig öppet och hur ska du hantera det?

Du kan välja att bemöta kritiken som en vuxen människa eller du kan starta nya drev - vilket väljer du?

Anna-Karins svar till dig:

@Daddy:

Jag kan försäkra dig att jag inte kommer att bevista förhandlingarna av sensationslystnad. Som själv bloggare är PUL och dess tillämpningar ytterligt viktiga att känna till och följa. Du kanske minns hur jag kom in i Daddytråden med utgångspunkten att du gjorde fel dels när du drev din VT offentligt och dels genom dina publiceringar av persondata och dina kartläggningar av de som du såg som dina fiender.

Direkt efter mitt första inlägg där kollade du upp vad jag skrivit i andra trådar och hittade att jag svarat på en direkt fråga att ja, jag definierar mig som feminist. Och detta gjorde mig i dina ögon diskvalificerad från att uttala mig alls om ditt fall, detta oavsett att jag vare sig som feminist eller i någon som helst batikhäxefunktion aldrig hört talas om det tidigare, och oavsett att det finns många olika sätt att definiera och praktisera sin feministiska ideologi. Men detta tycks räcka för att mina åsikter och kunskaper om vare sig medeltidsmusik, hunduppfödning och etiska aspekter på webbpublicistik ska vara värda noll och intet.

Jag har haft och har ett stort medlidande med alla inblandade i din VT och allt däromkring, men nu när du skriver här i Anns blogg ser det inte ut som om du lärt dig särskilt mycket av vad som gick snett. Du är lika självurskuldande som alltid. Det stämmer inte att du hanterar motstånd som andra människor, går någon dig emot så sätter du igång en häxjakt på den personen, det må vara en myndighetsperson eller ett flashbacknick, de ska bara hängas ut med kartbilder, diagnoser, personuppgifter och allt som bara går att hitta. Det kan vara hedervärt att vara en grävare, men inte om det man gräver upp är skit som bara kan skada.

Du slog vilt omkring dig ett tag, säger du, men för mig ser det ut som du gjort det hela tiden. Du säger att du inte har koll på vad som ligger ute på din blogg. Då är det väl verkligen hög tid att nu ta och gå igenom allt, verkligen allt, som ligger ute. Ta bort alla uthängningar, alla klandestina bandinspelningar, alla uppgifter om personer som både skadar dem och din sak (för att inte tala om ditt anseende).

Lägg ut korrigeringar i samtliga fall där fel personer utpekats för att vara den eller den i Daddytråden (har du exempelvis bett den helt ovetande personen på Gotland om ursäkt för att h*n pekades ut som Berengar?) Den person som felaktigt utpekats för att vara personen bakom BoyGoneBad förtjänar en offentlig ursäkt, och det gör sannerligen Ann Johansson också för att du på din blogg låtit sprida helt osanna och kränkande uppgifter om henne.

Du skulle kunna få en nystart, Daddy, för jag har hopp om alla, om du bara avassocierar dig med den så kallade Papparättsrörelsen. Du har inga vänner där, de låtsas bara vara det. De utnyttjar dig så länge du har något att utnyttja i propagandasyfte och struntar fullkomligt i hur det går för dig. Om jag var du skulle jag söka mig åt ett helt annat håll, nämligen till den växande Papparörelsen. Det är där som möjligheterna finns att få en ändring till stånd.

Nätverket "stoppa pedofilerna"

2012-01-10T01:05:00.001+01:00

Jag blev egentligen uppmärksammad angående detta först ikväll, men det är säkert värt att hålla ögonen på, för inläggen på face-book andas ett hat som inte riktigt verkar att ha med att de som skriver blivit personligen drabbade (Sådana kan jag förstå!), utan mera som att man hittat en lämplig katalysator för något annat och jag vet ärligt talat inte hur folk tänker. Pedofiler ska dömas och de ska låsas in - gärna på livstid vad mig anbelangar, men de här civilgardena som skapas...jag mår illa av dem och när jag läser om uppmaningar att "resa runt" och sätta en kula i skallen på dem o.s.v. - jag blir uppriktigt rädd för vart vi är på väg! När nöjer man sig med att någon bara är misstänkt? När slår man ihjäl någon därför att man tror att han/hon är pedofil? Eller för att någon utseendemässigt råkar likna någon som man sett uthängd?

Jag vill inte ha ett samhälle där rättsskipningen handhas av lynchmobbar!!!

NKMR och Medborgarrättsrörelsen

2012-01-09T23:35:00.001+01:00

Det finns ganska många kopplingar mellan dessa två organisationer och jag har därför tänkt att forska lite om den senare, startad av regeringsrådet Gustaf Petren år 1974, som jag förstår det framför allt som en protest mot att den då nyligen beslutade regeringsformen (trädde i kraft 1975) inte hade tagits fram i dialog med medborgarna.

Jag är inte så säker på att "medborgarna", alltså den vanliga allmogen var så intressant för dessa män och kvinnor i högt uppsatta positioner utan snarare tror jag att mycket av fokus ligger på det som man kan läsa i förordet till en bok av en av de senaste ordförandenas i MRR:

"Falskspel" av Mats Lönnerblad skildrar vad som hänt ekonomiskt och politiskt i Sverige under de senaste 40 åren. Det är en skrämmande redogörelse för vad som sker i ett land när makten steg för steg fråntas den enskilde. Kollektivet får bestämma allt.

Allmänheten drabbas av ett orimligt skattetryck. Skötsamma företagare plundras utan att någon straffas. Allt färre tvingas betala för allt fler. Många kan leva som parasiter på ett välfärdssystem, som håller på att ruttna inifrån.
Sverige har blivit ett land där människors grundläggande rätt att tänka, arbeta och behålla resultatet av sina ansträngningar försvagats. Äganderätten motarbetas. Det marknadsekonomiska systemet är hotat, om ingenting snart görs.
Det är bråttom att vrida klockan rätt igen.

Gammal fin högerpolitik med andra ord och som jag skrivit tidigare - jag tror inte ett dyft på att t.ex. NKMR värnar så hemskt mycket om sina i allmänhet resurssvaga klienter (Även om de kanske kan tjäna en och annan krona på dem ibland), utan man vill sanera bort sådant som kostar och känns i DERAS plånböcker och bankfack...och socialtjänst kostar...omhändertaganden kostar...skola kostar (Hemundervisning?) och då är det väl bra om man kan intala dem som är beroende av det att de egentligen skulle må så mycket bättre utan? Även om det skulle innebära att de inte bara skulle slippa myndigheternas övervakning utan också vara hänvisade till sig själva att skapa sin försörjning...(Det där senare behöver man ju inte tala om direkt...)

De av mig understrykna meningarna ovan, ger ialla fall inte mig någon känsla av att det är "medborgarna" man är så intresserade av eller lider så mycket med...egentligen tror jag att "parasiternas" (Och definitivt hör en del av t.ex. NKMR:s klienter dit rent socioekonomiskt) mänskliga rättigheter inte är något man beaktar alls...om jag ska vara ärlig...och det ska jag väl?

Hur som helst - jag ska forska lite i historien från 1974 och framåt. Återkommer.

När man sticker ut hakan

2012-01-09T06:56:00.001+01:00

..så riskerar man alltid att åka på stryk. Själv väntar jag t.ex. alltid på ett nytt brev eller mejl till min arbetsgivare, där man kräver mitt huvud på ett fat - inte sällan med någon luddig hänvisning om att "En så´n kan man väl inte ha att jobba med barn"...

Och det menar jag att det kan man visst det! Det är väldigt bra för barn att umgås med folk som faktiskt lever efter de där principerna som skollagen bl.a bygger på, nämligen det aktiva deltagandet i samhällslivet, försvarandet av demokratin och det fria ordet, rätten att tänka och tycka fritt och att våga stå upp för det man tror på, även då det blåser snålblåst!

Hur som helst. Titt som tätt så "bestraffas" jag av människor som anser sig ha den rätten och varje gång undrar jag hur de orkar. Det måste för dem kännas som att hålla på och slå på en sådan där leksak, där man slår ner en liten plastplopp för att samtidigt se en annan åka upp - jag har aldrig gillat den där tingesten kan jag säga - den illustrerar i allt Sisyfos eviga och meningslösa kamp - och så är det med mina "fiender" också.

De förstår inte att vi är många och de förstår heller inte att vi är väl insatta, utan titt som tätt dyker det upp någon som tycker att vi ska läsa på (Senast Daniel Hammarberg på Anna-Karins sida) och de förstår inte att det är just det vi gjort. Vi är väl insatta och vi vet vad vi talar om, men problemet är att vi är för få som går ut öppet med vår kritik och därmed är vi ju bara några få som drabbas av repressalierna.Möjligen är det också så att eftersom de flesta av oss är anonyma, så inser inte motståndarsidan att det faktiskt inte bara handlar om en handfull negligerbara debattörer.

Det finns några hundra vittnen här i Sverige som kan tala om hur t.ex. föreningen Stulen Barndom drabbade dem och apropå Daniel Hammarberg så blev det lite komiskt då han redogjorde för Föreningen Samhällets Styvbarns förbindelser med NKMR...eftersom detta samband förnekats av samtliga de som efterträdde Kent Sänd...man har inte velat bli nämnd i samma andetag, men visst - så var det. Alla de där föreningarna hängde ihop, hade samma agenda och samma cyniska inställning till andra människor och att regeringen placerade representanter för dessa rättshaverister i referensgruppen för vanvårdsutredningen - ja, det var en rejäl plump i protokollet det!

I alla fall - det som ger mig kraft är vetskapen om att det tog tio år för BRIS att lyckas med att driva igenom en anti-agalag och jag kan därför gott tänka mig att ägna ytterligare tio år att bekämpa de som vill ha den tillbaka och som vill underminera möjligheterna för barn att undkomma våldsamma föräldrar (och då talar jag inte om enstaka örfilar eller tjuvnyp!)

Har man som jag under trettio år träffat på barn som levt i olika grader av ren misär, så går det inte att blunda och låtsas som att allt är tämligen gott, för så är det inte! Tvärtom - enligt färska undersökningar ökar nu på nytt anmälningarna då det gäller barnmisshandel och då kan man inte tolerera att det finns grupper som vill mörka detta genom att plocka fram "varnande exempel" då det gäller t.ex. institutionsvård.

Speciellt inte då dessa grupper till dags dato ännu inte kommit med ett enda förslag för att förbättra den senare eller visat något som helst intresse för de förslag som andra kommit med!

Att riva ner går lätt - att bygga upp är svårare!

Och nu är jag så trött på att posera

2012-01-08T23:51:00.000+01:00

....och redigera och då ser jag ut så här. G´natt! Absolut sista bilden på mig jag lovar!!!

http://www.youtube.com/watch?v=O4_ghOG9JQM

Jag på två sätt;)

2012-01-08T20:23:00.000+01:00

Äntligen har jag fått köpt den där kameran!!!

2012-01-08T19:04:00.001+01:00

Och så ingick det ett roligt fotoprogram...nu har jag fått en ny leksak;)

Kul inlägg

2012-01-08T16:44:00.000+01:00

(Säga vad man vill om flashback, men man kan hitta gott om stoff där att skriva om):

https://www.flashback.org/sp34990741

Som jag fattar inlägget så skulle det faktum att Stephen Hawking inte förstår sig på kvinnor på något sätt bevisa att kvinnor är obegripliga och jag för min del tror inte att en matematiker/fysiker nödvändigtvis måste vara fena inom detta, men ändå...jag har aldrig begripit mig på män och det har jag insett utan högre studier så...vad skiljer mig från Hawking?

De flesta män är väl som vilka människor som helst och de som inte är det får man väl klia mellan hornen eller undvika bara. Eller povocera om man känner för det, för de är ju så himla söta när de blir arga...

Jag har f.n bara kontakt med en enda man och då enbart per telefon, men det är ju det där med kvalitet före kvantitet...

Ett annat exempel på enögdhet

2012-01-08T11:50:00.004+01:00

Gabriella Rastad-tråden har hittills mest handlat om hur usla de människor är som utnyttjar och lurar andra och det är väl inte mycet att säga om det, men då någon plötsligt lyfter diskussionen och också tar in frågan om det egna ansvaret att inte låta sig luras, att inte köpa vad skit som helst o.s.v. då åker den på ett rejält motstånd och jag förmodar att det är Ace Kadabra som strax efter detta inlägg https://www.flashback.org/sp34977361 anses vara en "diskussionsdödare" medan jag för min del anser att han istället utvecklar diskussionen.

Det räcker ju inte att konstatera att det finns människor som utnyttjar andras svagheter - man måste ju också se till att komma till rätta med svagheten, men det är visst inget man vill höra talas om och då får man väl utgå ifrån att de som diskuterar valt att se sig själva som offer nu och för all framtid och då kan de väl ha det som de har det antar jag.

Förr kallade man sådant där för "lärpengar" - man gick på något, lät sig luras men man gav sig den på att inte hamna där igen och det där är visst inget man talar om längre. Det ska anmälas och gråtas tårefloder, folk ska tycka synd om en o.s.v. men man funderar inte ett dugg över varför man själv hamnade i situationen och hur man ska göra för att inte hamna där igen. Ace Kadabra har mitt fulla stöd!

Sedan tycker jag fortfarande att det är märkvärdigt att man inte alls reagerar på att en av motståndarna till Gabriella själv håller på med samma typ av bedrägeri utan då talar om att "Ja men då får väl du starta en tråd om det då" till den som kommer med upplysningen om denna dubbelmoral - som om man helt enkelt inte klarar att föra en diskussion på flera plan samtidigt - snacka om skitröntgen av verkligheten.

...och nu vidtar woo woo-diskussionerna fr.o.m här: https://www.flashback.org/sp34990471

De troende har samlats...svarta mässan kan starta...fram med Ouija-bordet...

Granska granskarna

2012-01-08T11:40:00.000+01:00

Det är väl det som varit lite av flashbacks signum: Ifrågasätt gammeledia, gräv vidare o.s.v. o.s.v.

Därför är det så märkligt att se hur tagna på sängen man verkar bli varje gång någon ifrågasätter flashback? Som om inte "yttrandefrihet på riktigt" skulle kunna omfatta även den kritiken.

Man har vuxit sig för stora och blivit för säkra i korken och det finns säkert någon magisk gräns för hur många användare ett forum kan ha, innan det formas något slags inre gestaporörelse där "yttrandefrihet på riktigt" blir till "yttrandefrihet på våra villkor". Man skaffar sig ett åsiktsmonopol där man iofs och för sakens skull (Och för skenets) tillåter en del aparta röster (Apart på flashback är väl bl.a sådant som betraktas som PK) och man skapar sin egen lilla mainstreamfåra där en hel del knepigheter tas som självklara och givna.

Kvinnoföraktet t.ex. som flödar över alla gränser och kryper in i varenda del av forumet och som tycks accepteras även av de som är emot det och som märks bl.a då kvinnor som uppenbarligen ser sig som lite feministiska försöker småflirta sig ifrån angreppen, istället för att sätta hårt mot hårt. Att bli sedd som en okey fitta tycks räcka för en del....högre är inte ambitionerna.

Det finns något genuint äckligt över flashback och det uppvägs inte av de få seriösa trådar som finns - man kan inte tjäna två herrar som det står i bibeln och man får nog till slut välja mellan att bli ett välbesökt skvallerforum eller ett forum för riktig debatt där folk kan delta utan att sälja sin själ.

Kritiken mot flashback formuleras

2012-01-08T11:17:00.001+01:00

https://www.flashback.org/t1762038

Jag tycker att det är intressant hur modsen omedelbart går in i försvarsställning och hur de snabbt hamnar i "Tyck-synd-om-oss"-positionen (Vi som lägger ner så mycket tid på detta och helt obetalt dessutom - varför är ni inte tacksamma?).

DET säger en del det också och jag tror precis som många andra - flashbacks glansdagar är snart över om man inte klarar av att ta kritiken på allvar utan istället hånar eller förlöjligar de som framför den. Möjligen eller troligen säger det en del om nivån på modsen också - man har inga ambitioner att höja kvaliteten och regeln kvalitet före kvantitet - den har aldrig haft någon funktion skulle jag vilja påstå. Den bara finns där men den tillämpas aldrig.

Hela feministforat handlar om kvantitet före kvalitet - idioter basunerar ut sin okunskap och fyller sidan med vansinniga påståenden om kvinnors underlägsenhet redan i trådstarterna och sedan förväntas folk diskutera varför kvinnor är underlägsna - typ...

Coolhetsfaktor noll om ni frågar mig!!! Grabbigheten blir bara tröttsam och stupid till slut - det är ingenting som impar på någon.

Den dag papparättarna blir konsekventa ska jag äta upp vilken gammal hatt som helst

2012-01-08T10:57:00.000+01:00

Apropå detta: https://www.flashback.org/sp34979939

Man ska "tro på barnen" ylas det nu i kör, men hur var det i frågan om Daddy och det han anklagades för? Hur såg man på "barnets" vittnesmål där? Var det inte exakt samma ifrågasättanden av utredares kompetens då - fast av motsatt anledning? Frågorna var ledande, barnet lurades att påstå saker om sin far...i Nordmarksfallet gick utredarna INTE på barnets ord...och då var det fel också...

Att samma människor kan sitta i olika trådar på flashback och leverera två helt olika uppsättningar åsikter beroende på om den anklagade är en man eller en kvinna - sjukt är det! Och så lättgenomskådat att jag inte förstår hur någon kan gå in i debatt med dem.

Det är folk utan några bestämda åsikter om någonting, men med en glasklar agenda och den heter "Slå mot kvinnor så fort det finns en möjlighet, se till att trampa ner dem så mycket som möjligt, hota dem, häng ut dem - alla metoder är tillåtna!"

De är bara intressanta på ett enda vis och det är ur ett psykologiskt perspektiv: Hur hamnade de i detta och hur såg vägen ut till det fulländade rättahaveriet? Hur såg deras f.d. relationer ut? Vad ville de och varför gick det åt helvete?

Kan man tänka sig att den uppvisade hotfullheten idag är en förlängning på hur de uppträdde då? Ville deras ex inte sitta plats? Accepterade de inte att bli behandlade som hundar?

Exens historier skulle jag vilja höra. Kallades de också för "snipfittor" och annat delikat då de inte hängde med längre?

Och vad är det för jävla kvinnor som hakar på och sjunger med i kören? De "nya" kvinnorna som av absolut lojalitet med sina män hejar på de här scharaderna? När hamnar de i samma situation som exen? Vi har ju sett ett exempel på denna missriktade lojalitet och hur gick det?

Bristen på röd tråd, bristen på konsekvens, bristen på logik och på psykologisk konsistens är skriande och hur kan man missa att se det?

Ett riktigt bra inlägg i Gabriella Rastadtråden

2012-01-07T17:56:00.000+01:00

https://www.flashback.org/sp34970207

Dock anser jag att sådan verksamhet ska förbjudas så fort man kommer på den (Nya liknande kommer väl alltid att startas). Retroaktiv granskning hjälper ju inte dem som redan farit illa och fått sina liv förstörda och ju snabbare myndigheterna slår till mot dem, ju större är chansen att man åtminstone räddar några till, men visst - diskussioner om pseudovetenskap i allmänhet tror jag kan öka medvetenheten om alla de lurendrejare som finns och mångfalden av newage-produkter och tjänster som erbjuds och som enbart lever av människors heta önskningar om att "må bra", bli vackra, smala, sunda o.s.v.

Uppdatering: En bra uppföljning: https://www.flashback.org/sp34971864

Apropå ingenting

2012-01-07T14:30:00.001+01:00

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/atalad-for-terror-mot-sin-egen-mor_6754439.svd

Uppdatering:

Självklart har en tråd startats på flashback även om detta och är det inte bara så typiskt det här inlägget: https://www.flashback.org/sp34970198

Det är alltid mammans fel. Ickenärvarande fäder eller fäder som tutar i sina söner att det är så "kärringar" ska behandlas, de finns bara inte och ska man kritisera dem för något, så slutar det alltid med att det är deras mödrar i sin tur som ju gjort dem sådana. Vad härligt det måste vara att alltid ha en frisedel till hands och vilken tur att kvinnor finns, för vad skulle annars män ta till för att fly undan ansvar?

Om sekter

2012-01-06T22:58:00.000+01:00

Åke Wiman har i tråden om Gabriella Rastad lagt in en litteraturlista om man vill läsa på om sekter: https://www.flashback.org/sp34956844

och jag kan lägga till en som jag fick i julklapp av några goda vänner: "Sektbarn" av Charlotte Essen.

Specielt intressant var ett avsnitt om Knutby: En kvinna bestämde sig till slut för att anmäla sin man för barnmisshandel (Fruktansvärt hårda uppfostringsmetoder!) samt lämna sekten. Mannen blev friad men kvinnan blev fälld. Orsak: Flera år tidigare hade hon faktiskt klippt till honom, han hade fått ett blått öga och detta hade han låtit fotografera utan att nämna det, men då hon lämnade honom anmälde han henne med detta som underlag - hon erkände, han nekade...

Någon som känner igen upplägget?

En annan nystartad blogg

2012-01-06T21:21:00.001+01:00

...anonym naturligtvis och tillkommen för att slå tillbaka mot de som ifrågasatt Gabriella Rastads verksamhet

http://kollafakta.blogspot.com/

Man skryter i profilen om att det står ett antal journalister och samhällsvetare bakom, samtidigt som man söker just sådana personer, men allting faller ju naturligtvis på att man inte står för den.

Alarmerande är det dock att man tydligen har scientologerna till hjälp och jag vet inte om de tror att sektanklagelserna mot Gabriella skulle minska av ett sådant erkännande?

Ynkligt är det i alla fall med alla dessa anonyma röster på nätet, som sitter där och lurar som gäddan i vassen.

Feministforats roligaste tråd någonsin

2012-01-06T15:55:00.000+01:00

https://www.flashback.org/t1758917

Jag skrattar så jag gråter åt detta underbara troll;)

Rättegången mot Daddy

2012-01-06T15:33:00.000+01:00

Som flera andra tycker jag att det ska bli intressant att se vad utslaget blir. Blir det en fällande dom, så antar jag att den i sig kommer att bli något av ett prejudikat, inte minst då det gäller hur PUL ska tolkas för det finns lite knepiga paragrafer där ang t.ex. strukturerade resp ostrukturerade uppgifter, så ett förtydligande i form av en lagakraftsvunnen dom vore inte helt fel.

Jag kan också tänka mig i att det just i det här fallet, där mängder av andra människor också hängts ut, det finns en risk/chans att en del kommer att stämma Daddy civilrättsligt om han blir fälld nu och det är bra på ett vis, men samtidigt är jag rädd för att ännu fler anonyma uthängningsbloggar kommer att dyka upp då, så för att komma till rätta med det måste man nog sänka ribban för ip-spårning m.m om man verkligen, verkligen vill åtgärda ett problem som är i stadigt växande.

Att enbart rikta in sig på dem som är lätta att komma åt, d.v.s. som framstår med namn etc ger helt fel signaler, så....vi får se hur det blir.

Överlevarna

2012-01-06T10:40:00.000+01:00

Jag läste förvånat på bl.a suspicio hur man utan vidare köpt hela storyn om Elisabeth (Gabriella Rastad-ärendet) och de påstådda övergreppen och egentligen borde jag väl inte höja på ögonbrynen för jag har många gånger redan reagerat på den fullkomligt onyanserade syn som de s.k. överlevarna har då det gäller övergreppshistorier och faktiskt kan jag inte se någon skillnad mellan dem och de som hävdar att barn alltid ljuger, alternativt är pasade, men ändå....det vilar något så naivt och blåögt över båda lägren att man undrar vad som egentligen är fel?

Självklart händer det att barn blir utsatta och inte har en suck att få gehör eller upprättelse och lika självklart händer det att folk blir oskyldigt anklagade - varför ska man behöva välja antingen eller när det gäller sådant?

Varje fall måste väl prövas för sig och man kan ju inte som en del överlevare gör, hävda att eftersom det troligen är så att väldigt många fler barn blir utsatta än att osyldiga döms, så kvittar det om en och annan åker dit utan att vara skyldig. Det är lika illa och man kan inte tala om antal. Den det drabbar, drabbar det!

Strider inom pseudovetenskapen

2012-01-06T10:14:00.000+01:00

För att byta fokus lite kollade jag in tråden om Gabriella Rastad som också vuxit till sig en hel del och jag fäste mig särskilt vid ett inlägg, nämligen detta: https://www.flashback.org/sp34926179

Det gav det hela en ny dimension tycker jag och det aktualiserar frågan om vem som säger vad och varför.

Det är så lätt att tro att alla kritiker av något har någon slags gemensam grund till kritiken, men så behöver det ju alls inte vara. Någon kan mycket väl utnyttja en strömning för egen vinning och i just det här fallet skulle det kunna vara så att en konkurrerande djurkommunikatör, healer eller vad de nu kallar sig hakar på kritiken, fast den i grunden delar Gabriellas lust att skinna folk på pengar och alltså inte alls har något emot lurendrejeriet i sig.

Sköt dig själv och skit i andra

2012-01-06T09:28:00.001+01:00

Det är liksom det mottot allt är uppbyggt kring. Bryr man sig om något, som inte direkt rör den egna personen så är man lite knepig. Blir man förbannad och frustrerad på sakernas tillstånd så ska man gå på gym och ta ut sig, alternativt lägga en gurkmask.

Allt ska avledas och så förvånar man sig över att folk mår dåligt och vantrivs i kulturen?

Jag är absolut hundra på att människor är skapta för att känna sig som en del i ett större sammanhang och att man så småningom kvävs av alla vardagssysslor och jag tänker fortfarande på den där norrmannen som skrev i sin bok "Nej till arbete" att hans farfar på sin dödsbädd hade kunnat känna stolthet därför att han varit med om att "bygga Norge" medan han själv på sin höjd skulle kunna intala sig att han åtminstone haft råd att skaffa sig en stor segelbåt.

Lever man bara för sig själv så kan man ju kvitta på något vis - man gör varken från eller till och så kan ens anhöriga plita ner en dödsannons med orden "Lika stilla som hon levat, lika stilla gick hon bort"...och så var det med det livet...

Fittstim

2012-01-06T09:02:00.003+01:00

Fattar inte hur jag kunnat missa den här underbara bloggen: http://fittstimm.wordpress.com/

Ett intelligent inlägg

2012-01-06T08:24:00.000+01:00

https://www.flashback.org/sp34937102

Det jag hört är att hon är gömd i någon kyrka någonstans. Det bör dessutom vara i närheten av hemmet i Nordmark, eftersom den första bilden som lades ut på henne, av polis uppgivits vara tagen blott några timmar efter fotot på den mångomtalade socialchefsaltanen och med samma kamera.

Två saker tar Higher Room upp som jag också funderat en hel del över och det är :

1. Nöjer sig verkligen polis med pappans bedyranden att försvinnandet är frivilligt?
2. Är försvinnandet sanktionerat av myndigheterna?

Boten för många

2012-01-05T22:48:00.001+01:00

...skulle nog vara att faktiskt tala ur skägget och utgå ifrån den egna situationen, för hur urbota dumt ett resonemang än kan verka, så brukar det finnas en bakgrund till det och det kan aldrig vara hälsosamt att projicera alla de egna frustrationerna på andra människor, alternativt överidentifiera sig med dem.

Jag tror t.ex. inte att någon sitter och råhatar soc, utan att själva ha känt sig utsatta av dem, själva blivit fråntagna barn eller liknande (Eller stått väldigt nära någon som råkat illa ut) och då är det kanske snarare "den lilla människans maktlöshet" man ska diskutera än soc agerande om man vill komma vidare, få det stöd man behöver o.s.v.

Att bara hålla på att banka och slå på en stängd dörr hjälper ju inte och jag kan inte låta bli att tänka på den där katolska nunnan som en gång uttalade sig i TV och vars favoritbön var: "Herre lär mig leva utan illusioner, men med tilliten kvar".

Jag tycker den säger så mycket. Allting kan man inte påverka men man kan gräva där man står och har man knappt något utrymme att gräva på, så får man gräva på djupet.

Jag tror inte på bitterhet och jag tror inte på att gråta över spilld mjök - det där suger bara kraft och dränerar människor på liv...och det har vi helt enkelt inte råd med så länge livet är ändligt.

De tama rebellerna

2012-01-05T21:59:00.000+01:00

Något som jag alltid funderat över är att människor som gärna vill ta på sig rollen av samhällsomstörtare samtidigt är så lama i vissa sammanhang. Ta flashback t.ex.

Jag har aldrig varit med om så mycket auktoritetsrädda människor någonstans. Vad korkat en moderator än häver ur sig så blir det: "Ja magistern och nej magistern" och "Ska genast bättra mig magistern" och jag menar...skulle jag få lust att starta en revolution så är det inte på fb jag skulle värva anhängare.

Intressant är det och något man kan filosofera länge över....folks rädslor och vad det gör med dem, hur de hanterar dem och lever med dem.

Lite avslappnande musik nu

2012-01-05T21:35:00.001+01:00

Den här är bara så otroligt vacker:

OBS!

2012-01-05T21:24:00.003+01:00

Min blogg har fått ett nytt och "flashigare" namn...det bara hände!

En liten hälsning från StatochUtopi

2012-01-05T21:13:00.001+01:00

Här snackar vi riktiga karlar;)

Hej på dig själv Methos

2012-01-05T20:53:00.000+01:00

https://www.flashback.org/sp34931518

Hade jag så gärna gjort men jag är bannad från flashback sedan lång tid tillbaka och mitt enda lilla sorgliga trollkonto avslöjades direkt så det där går inte alls.

Stängd är inte den här bloggen - då hade du ju inte kunnat läsa här, men du behöver ett googlekonto för att kunna kommentera och det kan väl inte vara så förjordans svårt att skaffa?

En liten enkätfråga: Hur fick du reda på den här bloggen?

1. Genom att läsa om den i risktäckande media.
2. Av en slump
3. Genom pm på flashback
4. Annat

Edit:

Hänger ut? Hur gör man för att hänga ut ett anonymt nick? Du befinner dig i en tråd där en kvinna får schavottera och har fått schavottera i månader och du reagerar inte ett skit utan tycker att det är helt i sin ordning?
Fatta att den där s.k. myndighetsgranskartråden bara är en fortsättning på en tråd med rent förtal och att det enda skälet till att man nu gått över på myndigheternas agerande är att folk som eloge m.fl. ska få fortsätta vräka ur sig sina vidrigheter lite så där i skymundan. Du är hellurad om du tror att det handlar om ett seriöst granskande av myndigheternas agerande! Det myndigheterna gjort är småskit i förhållande till vad flashback utsätter en privatperson för!

Apropå eloges signatur

2012-01-05T20:42:00.000+01:00

Det står: "När jag var barn talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn".

Är det inte sorgligt? Jag menar...om man ska tro på det han skriver så tycks han ju ha varit normal från början och så gick det bara utför sedan. Ledsamt är det och mot den bakgrunden måste man förstå att en närbild av en person i t.ex. ett youtubeclipp kan uppfattas som att personen ifråga är jättestor, fyller hela himlen och allt sådant där.

Jag minns precis hur det var...

Adina rules!

2012-01-05T16:09:00.002+01:00

https://www.flashback.org/sp34925574

Till "Alex"

2012-01-05T14:09:00.000+01:00

Som du säkert redan förstått på Anna-Karins senaste inlägg så har dina uppgifter vidarebefordrats till mig. Jag vet alltså vem du är, var du bor o.s.v. så du får gärna förklara vad du menar med följande:

Att framföra en åsikt kan få en positivt, negativt eller ambivalent mottagande men har alltid konsekvenser.

Alltså den som ger sig in i leken får leken tåla."

Kommentaren (Ej publicerad) är ju lagd under det inlägg som till stor del handlar om mig och med tanke på vad jag redan varit utsatt för så tar jag inte lätt på det.

Allltså - vem är det du menar ska "leken tåla"? Jag eller Anna-Karin? Vilka "konsekvenser" syftar du på?

Fniss

2012-01-05T12:54:00.003+01:00

https://www.flashback.org/sp34921542

Läs längst ner....jag dör!!!

Ett remarkabelt resonemang

2012-01-05T12:27:00.000+01:00

Moderator Ånkelgunnar igen:

https://www.flashback.org/sp34920766

Nu var det ju så att förtalstråden dog ut när kraven på fakta ställdes och den stramades upp (varför egentligen?) och trots att många ifrågasatt moderatorernas roll så resulterar "åtstramningen" i en ny tråd startad av just en moderator, där startinlägget innheåller en hel del av de rykten som florerat i den andra tråden och då om inte förr måste man ju fundera på vad det är som driver modsen.

Ska man verkligen motivera trådar med att "skitsnack och skvaller är publikfriande" för det är så jag läser ÅG:s inlägg ovan? Håller flashback på att tappa mark så att man är tvungen att hålla sig på den nivån eller vad är det fråga om? Försöker man konkurrera med "Hänt i veckan"?

Dumma, dumma länsrätten

2012-01-05T11:56:00.002+01:00

De fattade beslutet att bortse från Bagges redogörelse då förhandlingen var eftersom han då bara träffat barnen en gång, men tog inte alls med i beräkningen att han kanske skulle komma att träffa dem senare och då ha mer information. Varför bordlade man inte alla beslut till dess?

https://www.flashback.org/sp34920537

Ett nytt troll vid namn Methos har också dykt upp. Han vet minsann att socialtjänsten för barn i vissa kommuner övertagits av skolan och det är ju hyperintressanta uppgifter och en absolut nyhet för mig så jag hoppas att h*n kan redoovisa lite kalla fakta kring detta. De två verksamheterna regleras ju nämligen av två helt olika lagar, socialtjänstlagen och skollagen men jag väntar spänt på en initierad redogörelse nu.

https://www.flashback.org/sp34920655

Förhållandet mellan nämnder och kommunstyrelse

2012-01-05T11:41:00.000+01:00

Nämnderna är mot kommunstyrelsen självständiga förvaltnings- och beslutsorgan (myndighet). I regel kan beslut som fattas av en nämnd inte överprövas av kommunstyrelsen. Dock, är ett ärende av en sådan art, att det ska beslutas av kommunfullmäktige, så har alltid kommunstyrelsen rätt att yttra sig över förslaget från nämnden och kan ha en avvikande åsikt.

Wikipedia

En annan historia

2012-01-05T06:44:00.002+01:00

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14164603.ab

Jag måste säga att jag har lite svårt för sådant här. Jag känner mig tämligen fri att skriva om min egen barndom och uppväxt, eftersom båda mina föräldrar är döda, men jag hade nog aldrig kunnat göra det medan de var i livet.

Samtidigt: Anna Wahlgren har gjort sig ett namn och en karriär som barnuppfostraren numero uno och om inte annat, så kanske boken kan bidra till att andra föräldrar inte känner sig så misslyckade då de går bet på sin uppgift.

Min äldsta var väl bara tolv tretton då jag plötsligt insåg att jag aldrig varit "allt det" som jag hade velat vara och också trott att jag var och den insikten var förödande för någon som till stor del byggt upp sin identitet på att "åtminstone lyckas som morsa". Jag hämtade mig aldrig ifrån det och därefter blev relationerna ansträngda för att till slut upphöra.

Det är en sådan skam att bli underkänd av de egna barnen och jag kan tänka mig hur förödande detta måste vara för Anna Wahlgren som dessutom är en offentlig person som i åratal talat om för andra hur de ska göra och som "vetat bäst". Jag ryser i hela kroppen då jag tänker på det.

Och jag ryser också då jag tänker på hur det måste ha känts för hennes dotter att se och höra sin mor, läsa hennes böcker och samtidigt ha en helt annan bild av henne än den modern själv förmedlat utåt.

Myten om moderskapet: Är det en bok jag skulle vilja skriva så är det den för det finns inte mycket som är så tabubelagt som att ens andas om att relationen mor-barn inte fungerar och det är inte många man kan prata om det med, men frågan är: Är det så ovanligt och så udda?

Jag tror inte det. Tvärtom tror jag att det är ganska vanligt att det inte fungerar, men att insikten om det i allmänhet är så smärtsam både för barn och föräldrar att man håller den ifrån sig därför att det finns en fördom om att det ska vara ok, att man ska älska varandra och att blod är tjockare än vatten och det är först det allra senaste som jag kunnat börja tänka (när det gäller mitt eget), att det kanske faktiskt skulle vara en ömsesidig lättnad att helt enkelt ge upp hela projektet om man under ett par decennier inte kunnat rätta till något även om man ansträngt sig så mycket man varit kapabel till?

Konsten att resignera. En konst handlar det verkligen om! Och kanske är det något man kan lära sig även om man inte är en naturbegåvning?

Nå - jag lider uppriktigt med Anna Wahlgren och jag lider med hennes dotter också.

Om brottsanklagelser

2012-01-05T06:12:00.001+01:00

Ett annat skäl till att jag inte tror ett skvatt på de där anklagelserna gentemot CS är ju de anklagelser som riktats mot mig själv.

Vid ett tillfälle har jag anklagats för att ha graffittimålat en dörr i Malmö, vid ett annat att ha kastat sten genom ett fönster i Falkenberg och ej att förglömma - jag har också blivit anklagad för att ha legat bakom misshandel av Joakim Ramstedt, alias Daddy fast där blev det lite fel så man råkade skriva om misshandeln innan den skulle ha inträffat men...shit happens...

Och så är jag fortfarande uthängd som någon som själv pillade ihop en bombattrapp (På Daddys blogg och andra ställen) sände den till mig själv för att...sedan lägga skulden på andra, alternativt skaffa mig uppmärksamhet...(Förklaringarna varierar lite)

Anklagelserna mot mig är m.a.o. så många att det inte är mycket lönt för mig att argumentera emot. Jag har inget klippkort hos polisen och jag har inte ett tjogtal jurister bakom mig som kan backa upp mig och jag har inte heller nödvändiga kontakter inom mediavärlden så...jag får klara mig själv bäst jag kan och jag sitter ändå inte dagligen och lipar över de dumma myndigheterna, så så olika kan det vara!

Apropå Daddy så har han visst blivit åtalad nu för brott mot PUL och jag tycker personligen inte att det är en dag för tidigt. Hans uthängningar av både den ene och den andre bör innebära konsekvenser, men jag undrar hur många som kommer att komma på den där rättegången som han bjudit in till. Vilka av alla hans medlöpare kommer att ställa upp för honom då det gäller och ta sitt medansvar? Han lär nog bli ganska ensam där i rättssalen misstänker jag...

Ett förtydligande

2012-01-05T05:48:00.000+01:00

Om det inte framgått klart så har jag tagit ställning för mamman CS. Jag har gjort det p.g.a. den dokumentation jag tagit del av och som är betydligt mer faktamässig än de sinnessjuka pståenden som gjorts av än den ena än den andra vars syfte tydligt är att krossa henne.

Jag kan inte sitta här och känna någon tårdrypande empati för "barnen", det kan andra syssla med och jag är inte heller särskilt intresserad av deras framtida öde heller - jag har begränsat mig strikt till frågan om huruvida någon ska behöva tåla att bli så utsatt som CS blivit och det ligger i linje med allt annat engagemang jag lagt ner under några år, då jag försökt visa på de rättsvidrigheter som en samling "jurister" ägnar sig åt och målet jag har är ju självklart fortfarande att de ska bli granskade och avslöjade av någon med de rätta resurserna - läs media.

Det finns många fler än jag som känner till dessa rörelser och som precis som jag i åratal jobbat för att synliggöra dem och skälet är givetvis att de skadar människor i utsatta lägen och försämrar möjligheterna för dem att "vinna". Det handlar om ett cyniskt och systematiskt utnyttjande av människor som på olika vis befinner sig i underläge redan från start och dessvärre verkar många av dessa i efterhand inte förstå att det är dessa "ambulancechasers" som ställt till det för dem utan istället hamnar de i rättshaveri för resten av livet och en del blir dessutom i slutändan både åtalade och dömda, men vid det laget har deras "rådgivare" för länge sedan lämnat det sjunkande skeppet.

Jag har valt att engagera mig i enskilda ärenden därför att det gör det lättare för mig att åskådliggöra vad det är som händer - andra jobbar och lobbar på andra vis - en del öppet, en del mer i tystnad.

Att jag själv blivit utsatt har inte precis minskat mitt engagemang, men jag vill poängtera att engagemanget fanns där först - jag vill hämnas men hämnden är inte det primära!

CS är utsatt för ett rättsövergrepp, jag har blivit utsatt för rättsövergrepp, mängder av de människor som reagerat på dessa rörelser har blivit uthängda, hotade och förföljda och det är förödande att känna och uppleva att det här kan få fortgår efter år och drabba så många utan att någon ens bryr sig om att skärskåda de som ligger bakom.

Citerar blomvattnare:

2012-01-05T05:05:00.001+01:00

"När tråden i AB o K stramades åt märktes det ganska snart att det inte var brott som var det mest intressanta att diskutera"

Och? Kan det möjligen ha att göra med att det inte fanns något brott att diskutera? Kanske borde ni där inne på FB fundera lite längre och ta ställning till om inte hela den vidriga tråden borde kastas, eftersom det visat sig att det inte fanns något underlag för den?

Kan vem som helst komma med vilda påståenden för att därefter säga att...bevis kommer....någon gång...kanske? I nästa vecka, nästa månad, efter nyår, till påsk, om två år? Eller måste man vara bundis med en moderator för att gå i land med det?

En uttjatad förklaring

2012-01-05T04:49:00.002+01:00

Något som om och om igen använts i tråden är följande uttalande: Poängen är att det är så hon ser på det i diskussionen om huruvida M:s anklagelser är sanna eller ej och....det där är ingen poäng!

Uttalandet bygger på tron att verkligheten bara utgörs av ett antal upplevelser och tolkningar och att dessa på något sätt ska stå oemotsagda av befintliga fakta.

Lider någon av en vanföreställning så kan man iofs spela med lite för att vinna vederbörandes förtroende, men målet måste ändå vara att ta personen UR villfarelsen, inte att själv dras med av den eller att hjälpa till med att cementera den.

Alltså: Antingen har M utsatts för det hon påstår eller så har hon det inte och det är oerhört respektlöst att hävda att det kvittar, vilket man ju faktiskt gör med detta uttalande och efter vad vi vet idag så är den officiella bilden den att hon INTE blivit utsatt. Då har man att ta ställning till om man tror på den officiella bilden eller om man inte gör det.

Jag tror på den officiella bilden eftersom jag anser att en överväldigande mängd av de vittnesmål, utredningar etc. som gjorts talar för denna medan det som talar för motsatsen är så ynka litet att det i princip försvinner och att man för att tro på M:s påståenden också måste tro på en konspiration med en mängd myndigheter och instanser inblandade och det gör jag inte.

Det är alltså upp till dem som tror på M att förklara varför man gör det och varför myndigheter skulle ha något intresse av att mörka brott, förstöra livet för barn o.s.v.

Mer Lars Bagge

2012-01-05T04:23:00.001+01:00

Eftersom det nu hänvisas så friskt till denne så bör man också kunna förklara varför denne Bagge om och om igen i sina skrivelser framhåller hemförhållandena och föräldrarna som så bra och kärleksfulla? Tror man på resten, nämligen CS psykiska sjukdom, hennes misshandel och övergrepp då det gäller barnen m.m. så måste man väl i så fall ifrågasätta Lars Bagges insatthet - inte sant?

Och hur ska man tolka Göran Grauers absoluta vägran att ge TN sitt stöd när det gäller mammans påstådda oförrätter? Jag för min del anar att GG VET att detta var något som konstruerades ihop efter hand och EFTER att TN förlorat i andra instanser. Det var säkerligen inget som fanns med från början, men GG får gärna rätta mig på den punkten.

Har man sett en mordhistoria byggas upp successivt med diverse "förslag" om tänkbart scenario som fallet var med feliciasliv-historien, så är det inte mycket som förvånar en när man kan ana NKMR:s medverkan!!!

Gällande Lars Bagge

2012-01-05T04:13:00.000+01:00

...så vill jag minnas att han nog var inblandad redan då det gällde sonen i det första förhållandet...jag är inte helt hundra på detta, men stämmer det så har han haft en relation till TN sedan länge och kan kanske inte ses som opartisk. För mig beskrevs han från början som "en kompis till pappan"...och som sagt - det kan vara fel, men det är vad jag minns. Det är möjligt att det även gällde den där åldrade kvinnan som var med samtidigt.

Lars Bagge och Lena Hellblom Sjögren har avfärdats av diverse instanser och antagligen är det just därför de nu lyfts upp som sanningsvittnen av dem som kroniskt misstror myndigheter för det är ju lite så det är i de där kretsarna: Myndigheternas fiender är mina vänner och vice versa.

Det är inte fel att vara skeptisk till myndigheter men...man ska vara lika skeptisk till de som framställer sig själva som ett alternativ, för till skillnad från myndigheterna så kan sällan något ansvar utkrävas av dem - de är lite som de där "informella ledarna" som man kan träffa på på arbetsplatser m.fl. ställen. De tar sig gärna ton, är allmänt kverulantiska, styr och ställer med allt och alla - men de riskerar ingenting och har man suttit i chefsställning (vilket jag gjort) så vet man vilka de är och vilket formidabelt kaos de kan ställa till med "just for the fun of it"!

Aldrig mer säger jag

2012-01-04T16:46:00.000+01:00

...vill jag vara med om att rota i andra människors privatliv på det här viset och samtidigt...så länge det finns totalt skrupulösa skribenter som tycker att det är smaskens att skapa sensationer, så får man antingen ta strid av ren skär lojalitet med den svagaste parten, eller så får man bara hoppas på att alltihop går över av sig självt.

Ska jag ägna mig åt någon självkritik så är det detta: Hade historien fått det genomslag den fick om jag inte hade reagerat på Patrik Nybergs artiklar? Hade Catta med sitt rykte från Bjästahistorien (Den som gjorde henne till lite halvkändis) engagerat sig då och om inte hon hade gjort det - vad hade hänt/resp. inte hänt då?

Jag vet inte men hur som helst - gjort är gjort och förhoppningsvis har man lärt sig något inför framtiden, även om jag inte är hundra på att priset i slutändan inte blev alltför högt.